Hur skiljer sig det normala brandförloppet i olika träkonstruktioner och hur är det med förkolningshastigheten i konstruktionsvirke, limträ respektive korslimmat trä? Det här har Elis Berg studerat noggrant. Här följer hans kandidatuppsats från Byggingenjörsprogrammet med inriktning Hållbart byggande på Mittuniversitetet i Östersund. Uppsatsen publicerades 2021.
Idag byggs det hus i trä i Sverige som aldrig förr. Det blir alltmer populärt för varje år som går att ersätta prefabricerade element i betong samt pelare och balkar i stål med element med motsvarande funktion i antingen korslimmat trä eller limträ. Under tidsperioden 2010 till och med 2019 har andelen nyproducerade lägenheter i flerbostadshus, som byggts i trä, ökat med 122 %.
Detta kommer delvis som en följd att det först 1994 blev tillåtet att bygga flervåningshus i trä när funktionskrav infördes. Vid byggande i trä finns det olika sorters trämaterial att välja mellan, tre av dem är konstruktionsvirke, limträ och korslimmat trä.
Brandbeteendet i trä är komplext. Däremot är kännedom om antändning, pyrolys och
förbränning god. I rapporten Fire Safety in Timber Buildings – A review of existing knowledge, skriven av Carl Pettersson på Brandforsk 2020 nämns bland annat följande
förutsättningar som huvudsakliga för träs brandbeteende och pyrolys:
• Densitet på virket
• Fiberriktning
• Uppvärmningsscenario
• Fuktkvot
• Syrehalt
• Permeabilitet
• Träslag
Limträ och korslimmat trä är sammansatta byggnadsmaterial av konstruktionsvirke. Medför det att de förädlade produkterna fortsatt har samma brandegenskaper som innan förädlingen? Hur påverkas limmet av en brand och kommer valet av lim att ha en betydande påverkan på limträ och korslimmat trä när det gäller branddimensioneringen?
Klicka här för att läsa Elis kandidatuppsats i sin helhet
Elis Berg som har skrivit uppsatsen arbetar idag som Entreprenadingenjör och arbetsledare på Elms Byggnadsfirma i Karlstad .
