Brandklass EI 30 är avgörande för att förhindra brandspridning i luftspalter, takfot och ventilerade fasader. I denna guide förklarar vi vad brandklass EI innebär, hur olika teststandarder påverkar skyddet – och vad du behöver tänka på i både nybyggnation och renovering.
Artikeln riktar sig till dig som arbetar med projektering, brandskydd, inköp eller utförande inom nyproduktion eller ombyggnation av flerbostadshus, särskilda boenden och andra liknande byggnader med högre brandkrav.
För en mer komplett bild av varför luftspalter måste brandskyddas och vilka krav som gäller, se vår guide till brandskydd i luftspalter.
Vad innebär brandklass EI 30?
En byggnadsdel med brandklass EI 30 har testats och godkänts för att motstå brand i minst 30 minuter, med avseende på två kriterier:
- E = Integritet: Konstruktionen hindrar att flammor och heta gaser tränger igenom till den skyddade sidan.
- I = Isolering: Konstruktionen förhindrar att temperaturen på icke-brandutsatt sida stiger över tillåtna gränsvärden.
Tillsammans anger 30 att skyddet upprätthålls i minst 30 minuter enligt brandklassificering enligt EN 13501-2, baserat på provning enligt EN 1363-1 i kombination med relevant delstandard (t.ex. EN 1366-4:2021).
Var och när krävs Brandklass EI 30?
Brandklass EI 30 är vanligt förekommande i:
- Ytterväggar mot granne
- Vindar och takfotsanslutningar
- Innerväggar i brandcellsgräns (t.ex. mellan bostad och garage)
- Genomföringar i tak, vägg eller bjälklag
BBR 29 och 30 anger att brandcellsgränser i t.ex. radhus, gruppboenden och vindar normalt ska ha minst EI 30. I flerbostadshus mellan separata bostäder gäller dock vanligen EI 60.
EI 30 i praktiken – exempel på byggnadsdelar
1. Ytterväggar
För att förhindra brandspridning mellan byggnader eller brandceller används:
- Regelstomme klädd med 1–2 lager gips (typ F)
- Obränbar isolering (t.ex. stenull)
- Brandsäkra anslutningar mot bjälklag och tak
2. Tak och takfot
Takets EI 30-klassning uppnås genom:
- Brandklassade skivor på innertak
- Isolering som är obrännbar eller skyddad
- Tätning av genomföringar (skorsten, ventilation)
- Brandstopp i takfotens luftspalt
3. Vindsutrymmen
BBR kräver att vindsutrymmen sektioneras med EI 30-avskiljning vid mer än 400 m². Vindar i radhus ska vara avskilda mellan bostäderna för att förhindra horisontell brandspridning.
4. Golv/bjälklag och genomföringar
Bjälklag som delar brandceller ska vara EI 30-klassade. Alla genomföringar måste brandtätas för att upprätthålla brandmotståndet.
Luftspalter – där EI 30 får verklig betydelse
Ventilerade luftspalter i takfot och bakom fasadbeklädnaden är en kritisk svag punkt i byggnaders brandskydd. BBR kräver att luftspalten i dessa fall förses med (lägst) en EI 30-klassad avskiljning för att hindra brandspridning.
Lösningar som är typgodkända enligt EN 1366-4:2021 och stänger luftspalten omedelbart vid brand ger ett effektivt skydd i praktiken. Det är viktigt att kontrollera att produkten är provad enligt just denna standard – se mer nedan.
Alla EI 30 är inte lika – därför spelar provningsstandarden roll
Många produkter kan tekniskt sett uppnå EI 30, men skyddet i praktiken kan skilja kraftigt beroende på vilken standard som använts vid brandprovning:
EN 1364-6 (för cavity barriers):
- Tillåter luftspalten att vara helt öppen i upp till 5 minuter innan den måste förslutas.
- Inga temperatur- eller integritetsmätningar görs under dessa 5 minuter.
- Brand och heta gaser kan då redan ha spridit sig till skyddad sida.
EN 1366-4:2021 (för linjära fogar):
- Ställer krav på att brandskyddet försluter omedelbart.
- Temperatur- och integritetsmätningar startar från brandens första sekund.
- Endast omedelbart aktiverande brandskydd klarar testet.
Två produkter kan alltså ha samma EI 30-klass – men ge helt olika skydd i brandens initialskede.
Varför är EI 30 avgörande?
- Personskydd: Ger tid för utrymning och räddningsinsats
- Brandspridning: Hindrar att en lokal brand sprider sig via vindsutrymme eller fasad
- BBR-krav: Många byggdelar måste enligt lag vara EI30 eller högre
- Försäkring: Brandklass kan påverka försäkringsvillkor och skadereglering
Avslutande råd
Att en byggnadsdel är ”EI 30-klassad” räcker inte i sig. För att brandskyddet ska fungera i praktiken behöver du:
- Säkerställa vilken standard den är testad enligt
- Välja lösningar som fungerar från brandens första minut
- Använda dokumenterat typgodkända produkter i Sverige som monterats enligt anvisning
- Rådgöra med projektörer och brandsakkunniga för att säkerställa rätt nivå av skydd
Genom att förstå och välja rätt EI 30-lösning skyddar du liv, egendom och uppfyller lagkraven.
Vanliga Frågor om EI 30 Brandklass (FAQ)
Vad är skillnaden mellan brandklass EI 30 och EI 60?
Den primära skillnaden ligger i brandmotståndets varaktighet.
En byggnadsdel med brandklass EI 30 ska upprätthålla integritet (E) och isoleringsförmåga (I) i minst 30 minuter vid standardiserad brandprovning.
EI 60 innebär att samma kriterier ska vara uppfyllda i minst 60 minuter.
Valet mellan EI 30, EI 60 eller högre (EI 90, EI 120) styrs av byggnadens användning, våningsantal, utrymningsstrategi och verksamhet, enligt kraven i Boverkets byggregler (BBR).
Kan olika material kombineras för att uppnå brandklass EI30?
Ja, i praktiken är brandklass EI 30 nästan alltid resultatet av en systemlösning där flera material samverkar.
Exempel på ingående delar:
-
En stomme av trä eller stål
-
Isolering (t.ex. obrännbar stenull)
-
Beklädnad (t.ex. ett eller flera lager gipsskivor, fibercement eller liknande)
-
Tätningar, infästningar och fogmassor
För att klara EI 30 måste konstruktionen vara provad och dokumenterad i sin helhet, där alla komponenter samverkar. Enskilda material är alltså inte EI 30-klassade var för sig – det är hela byggnadsdelen som bedöms.
Vem ansvarar för att kraven på brandklass uppfylls i ett byggprojekt?
Det är byggherren som enligt Plan- och bygglagen (PBL) har det juridiska huvudansvaret för att byggnaden uppfyller alla gällande tekniska egenskapskrav – inklusive brandskydd.
Det innebär att byggherren måste:
-
Säkerställa att rätt brandklass används i varje byggnadsdel
-
Välja rätt typgodkända lösningar
-
Dokumentera att byggnadsdelarna uppfyller kraven, t.ex. EI 30 där så krävs
Även projektörer, kontrollansvariga och entreprenörer har ansvar – men det är byggherren som bär det yttersta ansvaret inför tillsynsmyndigheten.
Hur testas och verifieras att en konstruktion uppfyller brandklass EI 30?
För att en byggnadsdel ska klassificeras som EI 30 krävs att den genomgår en standardiserad brandprovning utförd av ett ackrediterat testinstitut.
Provningen sker enligt den grundläggande metoden i EN 1363-1, i kombination med en relevant delstandard beroende på typ av byggnadsdel:
-
EN 1364-1 – väggar
-
EN 1366-3 – installationer och genomföringar
-
EN 1366-4:2021 – linjära fogar och luftspalter
Under testet exponeras konstruktionen för en kontrollerad brandkurva som motsvarar ett verkligt brandförlopp. Två huvudkriterier bedöms:
-
E (Integritet): Konstruktionen ska förhindra att flammor eller heta gaser tränger igenom till den oskyddade sidan.
-
I (Isolering): Konstruktionen ska begränsa temperaturökningen på skyddad sida till under fastställda gränsvärden.
Tiden det tar innan något av kriterierna fallerar avgör klassificeringen.
Om båda kriterierna uppfylls i minst 30 minuter får byggnadsdelen brandklass EI 30 enligt klassificeringsstandarden EN 13501-2.