Radhus och parhus har en särskild brandteknisk sårbarhet. När flera bostäder ligger vägg i vägg och delar takkonstruktion eller vind påverkar även mindre brister i avskiljningen hur snabbt en brand kan sprida sig vidare.
Dagens byggnader har dessutom ofta ventilerade fasader och ventilerade takfötter, vilket är bra ur fuktteknisk synpunkt, men som samtidigt skapar andra utmaningar. I den här typen av konstruktion finns luftspalter som vid brand kan fungera som transportvägar för flammor och heta brandgaser om de inte stängs av och förseglas i tid.
Den här artikeln sammanfattar var riskerna i radhus och parhus brukar finnas, hur branden rör sig i ventilerade konstruktioner och vad man som fastighetsägare, förvaltare eller projektör behöver vara särskilt uppmärksam på.
Takfoten – en av de mest utsatta punkterna
Takfoten är ofta den punkt där brandspridning sker först. Nästan alla takfötter är ventilerade för att hantera fukt, och ventilationsöppningarna blir då en naturlig ingång för brand.
Viktigt att understryka är att takfoten inte enbart påverkas av rena fasadbränder. Flera olika brandförlopp kan leda till att flammor eller heta gaser når takfotens ventilationsspringor:
-
brand på marknivå nära fasaden, exempelvis från utemöbler, grill eller avfall
-
brand på altan eller uteplats
-
brand i ett anslutande förråd eller carport
-
brand inne i huset där ett fönster spricker av värmen och brandgaser väller ut
-
brand i fasadens luftspalt som drivs uppåt av skorstenseffekten
När ett fönster brister vid en inomhusbrand skapas en kraftig uppåtgående plym av flammor och heta gaser. Den plymen slår direkt mot takfoten. Om takfoten är ventilerad kan branden då leta sig in genom ventilationsöppningarna och spridas in på vinden.
Väl inne på vinden går det ofta fort. Om vinden inte är korrekt avskild mellan bostäder kan branden sprida sig längs flera huskroppar innan räddningstjänsten ens är på plats.
Ventilerade fasader – snabb uppåtgående spridning
Ventilerade fasader är i dag vanliga i både nyproduktion och renovering. Bakom fasadbeklädnaden finns en luftspalt som möjliggör uttorkning av konstruktionen. Vid brand fungerar den tyvärr också som en effektiv kanal för flammor och brandgaser.
Två mekanismer påverkar brandförloppet:
1.Brand som slår ut genom fönster
När det brinner utanför fasaden, eller när flammor slår ut från ett sprucket fönster, uppstår en kraftig uppåtgående brandgaspelare längs fasaden. Den värmer snabbt upp fasadmaterialet och pressar brandgaser uppåt.
2. Skorstenseffekten i luftspalten
Om brandgaser tränger in bakom fasadbeklädnaden ökar temperaturen snabbt. Den uppåtgående luftströmmen i spalten förstärker brandförloppet, och branden kan nå takfoten betydligt snabbare än i en massiv vägg.
Även fasader med obrännbara beklädnader kan släppa igenom brandgaser om luftspalten är öppen. Minsta öppning i nederkant eller kring genomföringar räcker för att branden ska hitta vägen in.
När branden väl tagit sig in i spalten handlar det i hög grad om hur snabbt luftspalten stängs. Om tätningen kommer för sent kan flammorna fortsätta hela vägen upp till takfoten och vidare in på vinden.
Vindar och oavskilda utrymmen
På många radhuslängor är vinden antingen helt oavskild eller uppvisar brister i avskiljningen. Det gör vindarna till en av de mest riskfyllda delarna i hela konstruktionen.
När brand når vinden sprider den sig ofta längs hela längan, särskilt om isolering eller tätskikt ligger nära takfoten.
Det räcker med att brand tar sig in vid en enda punkt, ofta genom takfoten eller via luftspalten, för att hela vindskonstruktionen ska bli involverad.
Vad säger dagens krav och standarder?
Byggreglerna kräver att en brand inte ska kunna sprida sig mellan olika brandceller och att fasader, takfot och dolda utrymmen ska kunna motstå brand under en angiven tid.
För att visa att en lösning uppfyller dessa krav används i dag bland annat:
-
EN 1366-4:2021 – provning av linjära tätningar
-
EN 13501-2 – klassificering av brandmotstånd
Lösningar som används för att täta luftspalter bör därför vara testade enligt dessa standarder och kunna visa upp dokumentation på vilken EI-klass som faktiskt uppnås i den aktuella applikationen.
Varför äldre brandskydd ofta inte räcker
I många radhus sitter fortfarande äldre typer av brandstopp som inte är anpassade för ventilerade konstruktioner. Dessa lösningar kan vara baserade på material som expanderar långsamt eller bara tätar delar av spalten.
Problemet är att brandförloppet i en ventilerad konstruktion ofta är för snabbt för att dessa skydd ska hinna stänga spalten i tid. Det innebär att branden kan leta sig förbi innan skyddet aktiverats.
Det är därför viktigt att kontrollera om befintligt brandskydd är dimensionerat och provat för just den typ av konstruktion som finns i byggnaden.
När bör man se över brandskyddet?
Det är ofta klokt att ta upp brandskyddet till diskussion i samband med:
-
fasadbyte eller renovering
-
arbete i takfoten
-
tilläggsisolering eller energieffektivisering
-
ombyggnation av vind
-
vid upptäckta brister i luftspalt eller avskiljning
-
vid fastighetsöverlåtelse där äldre lösningar kan vara osäkra
När konstruktionen ändå är öppen är det betydligt enklare att se till att brandskyddet motsvarar dagens krav.
Räddningstjänstens granskning av brandskyddet i radhus
Räddningstjänsten Syd, som omfattar Malmö, Lund, Burlöv, Eslöv och Kävlinge, granskade under två års tid ca 2000 radhus inom kommunerna. Resultatet visade att bara vart tredje radhus hade tillräckligt bra brandskydd. Vart åttonde radhus kunde Räddningstjänsten inte kontrollera alls, eftersom de helt saknade vindslucka. I dessa radhus gick det alltså inte ens att inspektera brandskyddet. Granskningen visade också att det oftast fanns problem i hus med platta tak.
Enligt gällande brandskyddsregler ska ett radhus stå emot en brand i 60 minuter innan elden sprider sig till lägenheten intill. Men i praktiken har branden spridit sig vidare till grannarna inom bara 5-15 minuter, vilket medför stora svårigheter för räddningstjänsten, som både ska hinna evakuera dem som bor i radhusen och samtidigt hinna släcka eldsvådan.
Det är inte bara Räddningstjänsten Syd som undersökt brandskyddet hos radhusen. Flera räddningstjänster i Sverige har gjort detsamma och fått ungefär samma resultat som Räddningstjänsten Syd. Uppsala Brandförsvar gjorde en inventering och den visade att 51 procent av radhusen hade brister i brandskyddet.
Enligt Statistiska Centralbyrån (SCB) fanns det ungefär 300 000 radhus i Sverige år 2017 (Källa: SCB:s statistik från Fastighetstaxeringsregistret)
Typgodkända brandskydd motverkar brandspridning till vinden
I ventilerad takfot är det avgörande att luftspalten stängs omedelbart vid brand, innan flammor och heta brandgaser får möjlighet att ta sig in på vinden. För detta används brandskydd som är provade för just luftspalter och som uppnår sin funktion på sekunder.
Brandskyddet ligger passivt under normal drift och påverkar inte ventilationen. Vid brand expanderar materialet snabbt och tätar luftspalten mot motytan, vilket förhindrar att branden sprider sig vidare upp i takkonstruktionen. Funktionen bygger på robusta konstruktioner som är testade och klassificerade enligt de senaste EN-standarderna för linjära tätningar och brandmotstånd.
Beroende på utförande och provning kan dessa skydd uppnå EI 30, EI 45 eller EI 60, verifierat genom provning enligt EN 1366-4:2021 och klassificering enligt EN 13501-2. För att uppnå rätt nivå är det viktigt att takfotens material och övriga konstruktion är dimensionerade för den brandklass som ska gälla.
Sammanfattning
Radhus och parhus har en gemensam sårbarhet: brand kan sprida sig snabbt mellan bostäder om luftspalten i fasad och takfot inte stängs vid rätt tidpunkt.
Ventilerade fasader och takfötter fungerar utmärkt ur fuktteknisk synpunkt, men de kräver ett brandskydd som är anpassat och provat för de förhållanden som faktiskt uppstår vid brand.
Genom att förstå hur branden rör sig i dessa konstruktioner och genom att använda lösningar som är testade och klassificerade enligt gällande standarder, skapar man bättre förutsättningar för att begränsa en brand till den bostad där den startade.
Hur sprider sig en brand snabbast mellan radhus?
Det vanligaste är spridning via takfoten och vinden, särskilt om dessa utrymmen inte är korrekt avskilda. Ventilerade luftspalter i fasad och takfot kan påskynda förloppet om de inte stängs i tid.
Kan en brand inne i bostaden påverka takfoten?
Ja. Om ett fönster spricker av värmen kan flammor slå ut och röras uppåt längs fasaden. Den uppåtgående brandgasströmmen kan nå takfoten och ta sig in genom ventilationsöppningarna.
Är ventilerade fasader mer brandkänsliga än massiva väggar?
En ventilerad fasad fungerar normalt sett bra, men luftspalten kan ge snabb uppåtgående brandspridning om den inte stängs av. Detta beror på skorstenseffekten och höga temperaturer i spalten.
När bör brandskyddet i radhus och parhus ses över?
Framför allt vid fasadrenovering, arbete i takfoten, tilläggsisolering eller om det finns misstankar om bristande avskiljning på vinden. När konstruktionen ändå öppnas är det lämpligt att säkerställa att brandskyddet följer dagens krav.
Typgodkända brandskydd för luftspalter i takfot och fasad
