Att föreskriva brandskydd i luftspalter vid takfot är en detalj som ofta skapar osäkerhet. Små skillnader i hur kraven skrivs, eller vilken lösning som väljs, kan göra att byggnaden i praktiken inte uppfyller de brandkrav som gäller.
Särskilt vanligt är förväxlingen mellan lösningar provade enligt EN 1366-4:2021, som kan ge EI-klass, och andra provningar som bara visar brandmotstånd.
Den här handledningen är framtagen för föreskrivare som vill undvika misstolkningar och säkerställa ett robust brandskydd i enlighet med BBR30.
Välj brandskyddslösning baserat på evidens
En brandkonsult kan i vissa fall acceptera ett brandskydd med lägre skydd än EI, genom att i projektet utföra en analytisk dimensionering som visar att funktionskraven ändå uppfylls
källa: Boverket – Analytisk dimensionering
Om ett typgodkännande saknas, ska alltid testdata och klassningsrapporter efterfrågas. Tyvärr sker detta alltför sällan. I praktiken väljer man ofta lösning utifrån vana, marknadsföring eller ”det vi alltid har gjort” – snarare än verifierad prestanda.
Ställ dig frågan: Hur ofta granskar jag tillverkarens testdata innan jag föreskriver ett brandskydd?
Vanliga fel vid föreskrivning
Ett av de vanligaste problemen är att en viss produktlösning föreskrivs tillsammans med ett krav på EI 30, trots att produkten i själva verket inte uppfyller detta. Föreskriften ifrågasätts sällan och följer projektet hela vägen – vilket innebär att entreprenören i god tro köper in ett brandskydd som inte lever upp till föreskriven brandklass.
Det är därför helt avgörande att säkerställa att föreskriven lösning verkligen är EI-klassad enligt gällande standarder.
Två olika kravställningar för ventilerad takfot
När vi pratar om ventilerad takfot finns i praktiken två olika scenarier:
- Ventilerad brandtätning – med EI-krav
- Ventilerad brandtätning – utan EI-krav (analytisk dimensionering krävs)
Ventilerad brandtätning – med EI-krav
Enligt BBR30 ska en ventilerad takfot i regel ha brandmotstånd motsvarande minst EI 30.
Källa: Boverket – BBR30, Avsnitt 5:5 Säkerhet i händelse av brand.
För att styrka EI-klass används brandprovning enligt EN 1366-4:2021 och klassificering enligt EN 13501-2
Källa: SIS – SS-EN 1366-4:2021
Källa: SIS – SS-EN 13501-2:2023
I den senaste versionen, EN 1366-4:2021, krävs att tätningen är helt tät från första sekund – något som bara ett fåtal produkter klarar. I tidigare versioner kunde man bortse från flammor och heta gaser under de första 5 minuterna, men detta är inte längre tillåtet.
Källa: DBI – Test og bedømmelse får brandstop til ventilerede facader på markedet
Praktiskt råd: Begär alltid en klassificeringsrapport enligt EN 13501-2 för att försäkra dig om att produkten är EI-klassad.
Exempel på korrekt föreskrift: Ventilerad brandtätning, EI 30 (enligt EN 1366-4:2021).
Slutsats
Det är hög tid att vi förtydligar hur brandskydd i luftspalter ska föreskrivas. Med rätt formuleringar i bygghandlingarna undviker vi missförstånd, stärker kvaliteten och framför allt – vi höjer brandsäkerheten.
Den som föreskriver brandskydd behöver alltid fråga sig:
Är produkten testad enligt rätt standard?
Finns det en klassificeringsrapport enligt EN 13501-2?
Krävs en analytisk dimensionering för att verifiera funktionskraven?
Med tydliga kravställningar får vi byggnader som är säkra i praktiken, inte bara på papper.
Ladda ner Flameguards Handledning för föreskrivare – brandskydd i luftspalt takfot
Här har vi samlat vanliga frågor och svar som förtydligar innehållet i handledningen.
Varför blir brandskydd i luftspalter ofta fel föreskrivet?
Felet uppstår ofta redan i projekteringsskedet. I bygghandlingar, brandskyddsbeskrivningar eller tekniska kravspecifikationer anges ett krav som ”Ventilerad takfot EI 30”. Men i samma handling, eller senare i inköpsledet, föreskrivs en produkt som i själva verket inte är provad enligt EN 1366-4:2021 eller klassificerad enligt EN 13501-2.
Vad menas egentligen med EI-klass i takfot?
EI står för integritet (E) och isolering (I). En konstruktion med EI 30 ska alltså stoppa brandgaser och lågor från att passera (E) och samtidigt begränsa temperaturökningen på den oskyddade sidan (I) i minst 30 minuter.
För en ventilerad takfot innebär det att tätningen måste fungera från första brandsekunden. För att en produkt ska få marknadsföras som EI 30 krävs att den är provad enligt EN 1366-4:2021 och klassificerad enligt EN 13501-2. Saknas den kombinationen är det inte en EI-lösning.
Källor:
Vilken standard gäller för att uppnå EI-klass?
För ventilerad takfot är det bara EN 1366-4:2021 som gäller.
Det är den enda standard som provar linjära tätningar med krav på att tätningen ska hålla från första sekund. Resultatet ska sedan klassificeras enligt EN 13501-2, vilket ger den juridiskt bindande EI-beteckningen.
Andra provningsstandarder, som EN 1364-6:2025, kan visa brandmotstånd – men de leder aldrig till en EI-klass. Detta är en vanlig missuppfattning som orsakar fel i föreskrifter och inköp.
Källor:
Vad innebär EN 1364-6:2025 och vad är skillnaden mot EN 1366-4:2021?
EN 1364-6:2025 är standarden för cavity barriers – ventilerade brandstopp i luftspalter.
I provningen tillåts flammor och heta brandgaser passera under de första fem minuterna. Därefter ska produkten ha expanderat och stängt spalten, och först då börjar man mäta integritet (E) och isolering (I).
Skillnaden är enkel men avgörande:
EN 1366-4:2021 – tätningen måste stänga spalten omedelbart och hålla tätt i minst 30 minuter. Det kan ge en EI-klass.
EN 1364-6:2025 – tätningen får stå öppen de första 5 minuterna innan den stänger. Därför kan resultatet bara anges som brandmotstånd, aldrig som EI.
Källor:
Varför får man inte skriva ”motsvarande EI 30”?
För att det är missvisande och kan uppfattas som en formell klass, vilket det inte är. Bara en produkt som är provad enligt EN 1366-4:2021 och klassificerad enligt EN 13501-2 får anges som EI.
Produkter testade enligt EN 1364-6:2025 kan ha brandmotstånd på 30 minuter, men det är inte samma sak som EI 30.
Att skriva ”motsvarande EI 30” eller ”ekvivalent EI 30” kan lura både inköpare och byggplats att tro att det är likvärdigt. Det leder till feltolkningar och risk för att byggnaden inte klarar kraven i BBR30.
Källa:
När kan en lösning utan EI-klass ändå användas?
Det kan bara ske när en analytisk dimensionering visar att funktionskraven i BBR30 uppfylls ändå.
Då analyserar brandkonsulten byggnadens verkliga förutsättningar: materialval, konstruktion, möjliga brandförlopp och konsekvenser. Resultatet blir en dokumenterad bedömning av att EI-kravet kan frångås utan att säkerhetsnivån sänks.
Det är alltså aldrig ett generellt undantag. Varje projekt kräver en egen analys och dokumentation.
Källa:
Hur bör en korrekt föreskrift i handlingarna se ut?
En korrekt föreskrift ska vara kort och utan tolkningsutrymme:
Om EI krävs: Ventilerad brandtätning, EI 30 (provad enligt EN 1366-4:2021 och klassificerad enligt EN 13501-2).
Om EI inte krävs: Ventilerad brandtätning, brandmotstånd 30 min (provad enligt EN 1364-6:2025). Analytisk dimensionering ska utföras.
Med dessa formuleringar blir det tydligt för alla aktörer – från konsult till bygghandel – vilken prestanda som gäller och vilket underlag som krävs.
Källor:
Vilka dokument ska alltid efterfrågas innan inköp?
För att säkerställa att lösningen motsvarar kraven bör du alltid begära in:
Klassificeringsrapport enligt EN 13501-2 om EI anges.
Provningsrapport enligt rätt standard (EN 1366-4:2021 för EI-lösningar, EN 1364-6:2025 för cavity barriers).
Monteringsanvisningar och begränsningar, till exempel maximal spaltbredd, materialval i närliggande konstruktioner och krav på montage.
Dessa dokument är avgörande för att undvika felaktiga inköp och montage som senare blir svåra att rätta till.
Källor:
Vilka är de vanligaste fallgroparna i projektering och byggskede?
Att man använder en produkt testad som cavity barrier men föreskriver den i en EI-lösning.
Att man förlitar sig på äldre provningar (EN 1366-4:2006) där spalten fick stå öppen i fem minuter. I dagens version, EN 1366-4:2021, måste tätningen vara effektiv från första sekund.
Att man inte kontrollerar att klassificeringsrapport och provningsrapport verkligen finns och är giltiga för den aktuella användningen.
Dessa misstag skapar en falsk trygghet på papperet, men lämnar byggnaden sårbar i verkligheten.
Källor:
Läs även vår FAQ om brandskydd i luftspalter vid takfot och fasad samt vår FAQ om brandskydd på vindar för ytterligare fördjupning.
Fakta & ansvar
Författare: Peter Ekström, Teknisk rådgivare
Senast uppdaterad: 21 oktober 2025
Har du frågor som inte besvaras här – eller behöver du rådgivning om brandskydd?
Kontakta gärna oss på Flameguard Brandskydd så hjälper vi dig i ditt projekt.
Peter Ekström
Teknisk rådgivare, Flameguard Brandskydd
peter.ekstrom@flameguard.com | ☎ 020-12 12 21
