Brandcell – Byggnadens avgörande skydd mot brandspridning
En brandcell är en avgränsad del av en byggnad som är utformad för att motstå brand och hindra att eld, värme och brandgaser sprider sig till andra delar av byggnaden – under en viss tid. Brandceller är en central del av byggnadens passiva brandskydd och har som syfte att:
ge personer i byggnaden tillräcklig tid för att utrymma säkert,
skapa förutsättningar för effektiv räddningsinsats, och
begränsa skador på egendom och konstruktion.
Att förstå hur brandceller fungerar – och varför de är så viktiga – är avgörande för alla som arbetar med byggnader, både i projekterings- och förvaltningsskede.
Hur brandceller fungerar och klassificeras
En brandcell avgränsas av byggnadsdelar såsom väggar, golv, tak och dörrar, som tillsammans utformas för att uppfylla ett visst brandmotstånd, exempelvis EI 30 eller EI 60:
E står för integritet – det vill säga att konstruktionen är tät mot flammor och brandgaser.
I står för isolering – att konstruktionen förhindrar temperaturökning på den oexponerade sidan.
Exempel på vanliga brandceller:
Enskilda lägenheter i flerbostadshus.
Trapphus och hisschakt.
Teknikrum, elcentraler eller förråd.
Sjukhusavdelningar, skolsalar eller butiksdelar.
Varför brandcellsindelning är avgörande
Brandceller har flera livsviktiga funktioner i byggnadens brandskydd:
Begränsa brandspridning inom byggnaden.
Skydda utrymningsvägar, så att trapphus och korridorer förblir fria från rök och värme.
Underlätta räddningstjänstens arbete, genom att minska brandens spridningshastighet.
Skydda egendom och drift – t.ex. genom att förhindra att en brand i ett förråd sprider sig till övriga lokaler.
Bibehålla byggnadens stabilitet, särskilt när brandcellen även utgör en bärande konstruktion med REI-klass.
Brandcellsindelning är även ett sätt att separera olika verksamhetsklasser i en byggnad – till exempel att bostäder, kontor och garage får egna brandceller utifrån sin riskprofil.
Brandmotstånd i brandceller – krav och testmetoder
Vilka faktorer styr brandmotståndstiden?
Kravet på brandmotståndstid (t.ex. 30, 60 eller 90 minuter) fastställs i Boverkets byggregler (BBR) och beror på flera faktorer, bland annat:
Typ av verksamhet (verksamhetsklass)
Byggnadens höjd och antal våningsplan
Brandbelastning och mängden brännbart material
Utrymningsstrategi och antal personer
Om sprinklersystem finns installerat
Ett vanligt exempel: Lägenhetsskiljande väggar i flerbostadshus kräver ofta brandteknisk klass EI 60 – vilket innebär att väggen ska hindra både flammor (E) och värme (I) från att sprida sig under minst 60 minuter.
Hur brandskydd testas – EN 1364 och EN 1366
Brandmotståndet verifieras genom provning enligt europeiska standarder – där EN 1364-serien används för icke-bärande byggnadsdelar, och EN 1366-serien för tekniska installationer, genomföringar och fogar.
EN 1364-6 vs. EN 1366-4 – skillnaden i praktiken
När det gäller brandskydd i luftspalter – som i ventilerade fasader och takfötter – är det avgörande vilken provningsstandard som använts.
Vissa lösningar är testade enligt EN 1364-6, en standard som tillåter att luftspalten förblir öppen i upp till fem minuter innan tätning måste ha skett. Den fokuserar på det långsiktiga brandmotståndet – inte på reaktionstiden i brandens initiala skede.
Den nya generationens brandskydd är istället provade enligt EN 1366-4:2021, där temperaturmätningen börjar omedelbart från testets första sekund. Temperaturen bakom brandskyddet får aldrig överskrida 140 °C i genomsnitt eller 180 °C vid någon enskild punkt – vilket kräver att tätning sker direkt vid brandpåverkan.
Skillnaden i reaktionstid är påtaglig – och kan vara helt avgörande i byggnadsdelar där ventilation och brandskydd måste samverka omedelbart.
Därför är det viktigt att inte bara granska EI-klassen på pappret – utan också förstå vilken provningsmetod som ligger bakom, och hur snabbt brandskyddet faktiskt aktiveras i praktiken.
Brandcellsgräns vs. brandvägg – olika funktion, olika krav
En brandcellsgräns är en avskiljande byggnadsdel (vägg eller bjälklag) mellan två brandceller, vanligtvis med brandteknisk klass EI 30, EI 60 eller EI 90 beroende på verksamhet och byggnadens utformning.
En brandvägg är en förstärkt brandavskiljning som ska kunna stå emot brandpåverkan även om konstruktionen på ena sidan kollapsar. Den ska ha högre mekanisk motståndsförmåga (ofta REI-M) och används exempelvis mellan separata byggnader, större brandsektioner eller radhus.
En brandvägg tillåter att byggnader på vardera sidan räknas som separata brandtekniska enheter.
Genomföringar i brandcellsgränser – vad gäller?
Ja – men det kräver rätt utförande. Brandcellsgränser kan genombrytas av tekniska installationer (t.ex. rör, kablar eller ventilationskanaler), men endast om brandmotståndet återställs. Det görs genom att:
Använda typgodkända eller klassade brandtätningar för varje typ av genomföring,
Följande monteringsanvisningar som är testade och dokumenterade,
Säkerställa att även tillhörande komponenter (t.ex. rörisolering och fästdon) inte försämrar det totala skyddet.
Boverket kräver att alla sådana åtgärder utförs fackmannamässigt, och dokumentationen ska sparas.
Brandklass i din lägenhet – hur vet du vad som gäller?
I flerbostadshus utgör varje lägenhet normalt en egen brandcell, avskild från angränsande lägenheter och gemensamma utrymmen.
Enligt gällande byggregler – Boverkets byggregler (BBR) – krävs i de flesta fall att lägenhetsskiljande väggar och bjälklag uppfyller brandteknisk klass EI 60.
Det innebär att konstruktionen ska stå emot brand, rök och värme i minst 60 minuter – vilket ger tid för säker utrymning och räddningsinsats.
Detta krav gäller för nyproduktion och större ombyggnader, men i äldre byggnader kan andra krav ha gällt – beroende på vilket regelverk som var aktuellt när byggnaden uppfördes.
Exempelvis:
SBN (Svensk Byggnorm) gällde fram till 1994,
NR (Nybyggnadsreglerna) mellan 1994 och 1999.
Dessa tidigare regelverk hade ofta lägre krav på brandteknisk klass än vad som krävs i dag enligt BBR.
Hur tar jag reda på min lägenhets brandklass?
Vilken brandklass som gäller för just din lägenhet framgår oftast av den brandtekniska dokumentationen, till exempel:
Brandskyddsbeskrivning
Relationshandlingar efter byggnation eller ombyggnad
Bygglovshandlingar
Du kan få tag i dessa via:
Fastighetsägaren eller bostadsrättsföreningen
Kommunens byggnadsnämnd (särskilt om bygglov beviljats nyligen)
Bor du i en bostadsrätt? Kontakta styrelsen – de ansvarar för byggnadens dokumentation.
Bor du i en hyresrätt? Då är det hyresvärden som har ansvar för brandskyddet.
Hur stor får en brandcell vara?
Enligt Boverkets byggregler (BBR) finns det krav och riktvärden som i praktiken begränsar hur stor en brandcell får vara. Syftet är att förhindra att en brand får ett alltför stort utbredningsområde, vilket skulle kunna försvåra både utrymning och räddningsinsats samt öka risken för stora egendomsskador.
När krävs begränsad area?
I lokaler med hög personbelastning eller stor brandbelastning – till exempel skolor, kontor, butiker eller samlingslokaler – anges i BBR:s allmänna råd att en brandcellsarea normalt bör begränsas till högst 400 m² per våningsplan, om byggnaden inte är försedd med sprinkler.
Om ett automatiskt vattensprinklersystem finns installerat kan större brandceller accepteras – ofta upp till 1 200 m² eller mer, beroende på verksamhetsklass och övriga brandskyddsåtgärder.
Vad styr den slutliga bedömningen?
Verksamhetsklass (Vk) enligt BBR
Byggnadens höjd och antal våningar
Förväntad personbelastning och utrymningsstrategi
Närvaro av sprinklersystem eller andra kompensationsåtgärder
Om byggnaden kan betraktas som en eller flera brandsektioner
Den slutliga bedömningen av brandcellers storlek görs inom ramen för den brandskyddsprojektering som tas fram av behörig brandkonsult vid nybyggnation eller ombyggnad. Det är därför avgörande att varje projekt analyseras utifrån sina specifika förutsättningar och risker.
Vem ansvarar för brandceller i byggnader?
Ansvaret för en byggnads brandceller – det vill säga att de är korrekt utformade, avskiljer på rätt sätt och behåller sin funktion över tid – är uppdelat mellan olika aktörer beroende på byggnadens skede:
Under byggnation – byggherrens ansvar
Det är byggherren som har det juridiska ansvaret att se till att byggnadens brandskydd uppfyller kraven i:
Boverkets byggregler (BBR), och
Plan- och bygglagen (PBL).
Detta omfattar bland annat:
Rätt brandcellsindelning,
Korrekt brandteknisk klass för väggar, bjälklag och dörrar,
Dokumentation i form av en brandskyddsbeskrivning.
Under brukstid – fastighetsägarens ansvar
Efter att byggnaden tagits i bruk är det fastighetsägaren – eller i bostadsrätter, bostadsrättsföreningen – som har ansvar enligt Lagen om skydd mot olyckor (LSO) att se till att brandskyddet:
Vidmakthålls och kontrolleras löpande,
Inte försämras genom otillåtna håltagningar eller förändringar,
Att brandcellsgränser är intakta och korrekt tätade,
Att dörrar i brandcellsgränser är stängda eller styrs av automatiska stängningssystem.
Vanliga fel och brister att undvika
Ett vanligt fel är att genomföringar för kablar, rör eller ventilation saknar brandtätning eller att dörrar i brandcellsgränser ställs upp. Båda delarna kan allvarligt försämra brandskyddet.
Osäker?
Om du är osäker på hur brandcellerna i en byggnad är utformade, kontrolleras eller dokumenteras – kontakta:
Fastighetsägaren eller bostadsrättsföreningen,
Teknisk förvaltare, eller
En certifierad brandskyddskonsult med kunskap om byggnadens regelverk och dokumentation.