Denna FAQ är framtagen av oss på Flameguard Brandskydd för att vara ett praktiskt stöd vid projektering, upphandling och utförande.
Luftspalter i takfot och ventilerade fasader behövs för att ventilera konstruktionen och leda bort fukt – men utgör samtidigt en risk för brandspridning om de lämnas öppna. Här samlar vi vanliga frågor och tydliga svar, så att du som brandkonsult, konstruktör, arkitekt, entreprenör, installatör, besiktningsperson eller säljare i bygghandel snabbt hittar rätt vägledning.
FAQ:n är produktneutral och bygger på gällande svenska regler och europeiska standarder. När vi hänvisar till standarder anger vi den aktuella utgåvan.
För en mer sammanhållen genomgång av brandrisker, EI-krav och provningsstandarder rekommenderas vår guide till brandskydd i luftspalter.
Vad är en luftspalt?
En luftspalt är ett ventilerat hålrum bakom fasadbeklädnaden eller i takfoten. Syftet är att dränera bort fukt och ventilera konstruktionen så att bakomliggande material kan torka ut. Samtidigt får spalten inte bli en kanal för brandgaser, därför ska den brytas med brandstopp eller, när byggnadsdelen är avskiljande, med en EI-klassad lösning.
Källor
Varför behövs luftspalten?
Luftspalten behövs för att ventilera konstruktionen och leda bort fukt. För att luftspalten ska vara brandsäkert utförd måste risken för brandspridning brytas med ett godkänt brandskydd.
Källor
Varför kan en luftspalt innebära brandrisk?
Vid en brand kan en öppen luftspalt skapa en så kallad skorstenseffekt, vilket gör att flammor och heta brandgaser snabbt sprids vertikalt i konstruktionen. Detta gäller både i ventilerade fasader och i takfoten – därför måste luftspalten brytas med brandstopp och, om krav på brandavskiljning är föreskrivet, med en EI-klassad lösning.
Källor
Vad menar Boverket med att begränsa brandspridning inuti fasader?
Boverket anger att brännbara byggnadsdelar får användas i fasader, men fasaden måste utformas så att brandspridning inuti väggen begränsas förbi brandcellsgränser – till exempel vid bjälklagskanter och avskiljande väggar. Det innebär att luftspalten ska brytas eller skyddas med brandstopp.
Källor
Vad betyder begreppen E, I och EI?
E står för integritet – att inga lågor eller brandgaser kan tränga igenom.
I står för isolering – att temperaturen på den skyddade sidan hålls under tillåten nivå.
EI betyder att både E och I uppfylls under aktuell brandtid (t.ex. EI 30 eller EI 60 – där siffran anger antal minuter).
Källor
Vilken EI-klass gäller i takfot?
Takfoten ska utföras i minst EI 30 när den avskiljer två brandceller eller vetter mot en vind som utgör egen brandcell. Om projektet kräver en högre EI-klass (t.ex. EI 60 eller EI 90) ska den högre klassen uppfyllas.
Källor
Vilken brandklass ska takfoten ha när den fungerar som brandavskiljning?
akfoten ska normalt utföras i minst EI 30 när det finns risk att brand kan spridas mellan olika brandceller eller upp i vinden. Det betyder att luftspalten i takfoten alltid måste brytas med en EI-klassad lösning som är testad och klassificerad.
För projektering är regeltexten tydligare: enligt BFS 2024:7 §33 ska takfotens brandavskiljning vara EI 30 när den gränsar mot annan brandcell. I andra fall ska takfoten utformas så att risken för brandspridning är begränsad.
Källor:
BFS 2024:7 §33 (åtkomst via Svensk Byggtjänst, abonnemang krävs)
Vad innebär EI 30 i en luftspalt?
EI 30 i en luftspalt innebär att den ventilerade spalten, oavsett om den sitter i fasad eller takfot, ska ge 30 minuters brandavskiljning. För att uppnå EI 30 krävs ett brandstopp som snabbt försluter spalten vid brand och är provat enligt EN 1366-4:2021. Dessa produkter kan typgodkännas som EI-tätningar enligt BBR.
EI 30 i luftspalt kräver att brandstoppet:
– försluter luftspalten vid brand
– stoppar brandspridning genom luftspalten
– bryter skorstenseffekten
– klarar 30 minuter E och I
Vad innebär EI 30 i takfot?
EI 30 i takfot innebär att luftspalten ska ge minst 30 minuters brandavskiljning. Ett EI-klassat brandstopp försluter takfoten vid brand och stoppar brandspridning i luftspalten samt hindrar att brand sprider sig från fasad upp i vindsutrymmet. EI-lösningar ska vara provade enligt EN 1366-4:2021 och kan typgodkännas.
EI 30 i takfot kräver att brandstoppet:
– försluter luftspalten vid brand
– stoppar brandgaser och flammor
– bryter skorstenseffekten
– klarar 30 minuter E och I
Räcker brandklass E i takfoten?
Nej.
Takfoten ska fungera som brandavskiljande byggnadsdel, vilket innebär att den måste uppfylla EI-klass (både täthet och isoleringsförmåga).
Brandklass E innebär endast att lågor och brandgaser stoppas – den begränsar inte värmeöverföringen. Därför är E-klass inte tillräcklig i takfot där brand kan spridas vidare in mot vindsutrymmet – EI krävs.
Källor
När gäller inte EI-krav i luftspalten?
EI-krav gäller när luftspalten ingår i en brandavskiljande detalj, t.ex. en takfot som skiljer två brandceller eller en fasad som avskiljer mot vindsutrymme.
Om luftspalten inte fungerar som brandavskiljning, utan endast ventilerar inom samma brandcell, krävs normalt inte EI-klass. Då räcker ett öppet brandstopp (t.ex. enligt EN 1364-6:2025).
Exempel där EI-krav normalt inte gäller: ventilerad fasad på yttervägg inom samma brandcell, luftspalt i fasad på fristående byggnad utan krav på avskiljning, fasad under tillåten spridningshöjd där endast E-funktion krävs.
EN 1364-6:2025 används för provning av cavity barriers i ventilerade luftspalter (inkl. open-state). Den verifierar inte EI-funktion från brandstart. När EI krävs ska lösningen vara provad enligt EN 1366-4:2021 och klassificerad enligt EN 13501-2.
Källor
Hur skiljer sig EN 1366-4:2021 och EN 1364-6:2025 för brandskydd i luftspalter?
Både EN 1366-4:2021 och EN 1364-6:2025 kan användas för brandskydd som tillåter ventilation i luftspalten i normaltillstånd. Valet av standard styrs i regel av hur kravet är formulerat i ritningar och brandtekniska handlingar. Om konstruktionen ingår i en brandcellsgräns och har krav på EI-klass ska tätande lösningar enligt EN 1366-4 användas. Om handlingarna istället anger krav på att fördröja brandspridning i en ventilerad spalt kan open-state-lösningar enligt EN 1364-6 vara tillräckliga. Skillnaden mellan standarderna ligger framför allt i hur provningen genomförs och när EI-prestandan börjar gälla.
EN 1366-4:2021 – Tätande provning (EI från brandens start)
EN 1366-4:2021 används för linjära tätningar, exempelvis brandstopp i ventilerade luftspalter som ska uppfylla EI-krav. I normaltillstånd är lösningen ventilerande, men vid brand expanderar det svällande materialet snabbt – normalt inom sekunder – och försluter luftspalten helt. EI-prestandan (E och I) bedöms därför från brandens start. Resultaten kan klassificeras enligt EN 13501-2, till exempel EI 30 eller EI 60.
EN 1364-6:2025 – Open-state provning (EI efter aktivering)
EN 1364-6:2025 är en provningsstandard för open-state-brandstopp. Även här är luftspalten öppen i normalt läge, men under provningen tillåts produkten stå öppen betydligt längre – upp till cirka fem minuter – innan den måste ha aktiverats och förslutit spalten. Först efter att luftspalten stängts bedöms integritet och isolering, och tiderna kan därefter klassificeras enligt EN 13501-2.
Praktisk skillnad i brandförloppet
Två lösningar kan alltså ha samma EI-klass men bete sig helt olika i början av branden:
EN 1366-4:2021: Spalten stängs inom sekunder → EI gäller omedelbart.
EN 1364-6:2025: Spalten kan stå öppen i flera minuter innan aktivering → EI gäller först därefter.
Vad avgör valet i projektering?
Valet av teststandard baseras på:
om takfot/fasad utgör del av en brandcellsgräns
brandtekniska krav i brandskyddsbeskrivningen
om ritning/ brandskyddsbeskrivning anger EI 30 / EI 60 eller inte
behov av typgodkänd och verifierad EI-tätning
Sammanfattning
EI-klassen beskriver hur länge kraven på integritet och isolering uppfylls – inte hur snabbt luftspalten stängs. Skillnaden mellan standarderna ligger i aktiveringstiden och tiden med öppen luftspalt i början av brandförloppet.
Varför räcker inte EN 1364-6:2025 för att uppfylla EI-kravet i takfoten?
Standard EN 1364-6 är avsedd för produkter som takfotsband och andra open-state-lösningar, där spalten får stå öppen i början av branden.
I en takfot med EI-krav måste integritet (E) och isolering (I) gälla direkt från brandstart.
Det innebär att EN 1364-6 inte räcker som ensam verifiering – EI-kravet måste alltid styrkas genom provning enligt EN 1366-4:2021 och klassificering enligt EN 13501-2.
Källor
Hur skiljer sig EN 1366-4:2021 från den tidigare versionen (2006+A1:2010)?
Den nya versionen, EN 1366-4:2021, innehåller flera viktiga skärpningar och förtydliganden. De mest relevanta skillnaderna är:
- Krav på omedelbar funktion från brandstart – integritet (E) och isolering (I) ska uppfyllas från sekunden branden inverkar. I den äldre versionen tolererades i praktiken viss gasgenomströmning de första minuterna tills svällmaterialet aktiverades.
- Tydligare krav på rörelse och deformation, inklusive hur mycket tätningen får expandera och vilka toleranser som accepteras.
- Ny och tydligare kategorisering av linjära tätningar, där produkten måste provas i samma orientering och spaltkonfiguration som i det tänkta användningsfallet.
- Obligatorisk provningsgrund för nya EI-klassningar – äldre provningar (2006+A1:2010) gäller inte automatiskt som underlag i nya projekt utan kompletterande provning eller analytisk dimensionering.
Källor
Vad är en “open-state cavity barrier”
En open-state cavity barrier är ett brandstopp som i normalläget är öppet för ventilation. Hit hör lösningar av typen takfotsband, svällband, brandband och brandstopp – brandsvällande material som aktiveras vid brand och stänger luftspalten inom några minuter för att förhindra spridning av lågor och heta brandgaser.
Dessa lösningar representerar en äldre generation av brandskydd med fördröjd aktivering och lägre brandteknisk prestanda än moderna EI-klassade produkter som är täta från brandstart.
De provas enligt EN 1364-6:2025, som gäller ventilerade hålrum i fasader och takfot (icke-bärande delar). Resultaten kan klassificeras enligt EN 13501-2 (t.ex. EI 30), men prestandan gäller först efter att spalten har stängts.
Källor:
När används EN 1366-4 respektive EN 1364-6 i luftspalten?
EN 1366-4:2021 används när EI-klass krävs från brandstart, till exempel i takfoten.
EN 1364-6:2025 används för open-state-lösningar i ventilerade hålrum (fasad och takfot) där man accepterar en initialt öppen spalt.
Får en produkt som är brandprovad enligt den äldre EN 1366-4:2006 användas?
Ja – men endast om det finns en giltig klassningsrapport enligt EN 13501-2 som hänvisar till provningen och täcker den aktuella tillämpningen (spaltbredd, orientering, underlag och montage).
Om sådan klassningsrapport saknas ska lösningen underkännas, eller prövas via analytisk dimensionering i förväg.
Observera att den äldre utgåvan EN 1366-4:2006+A1:2010 i praktiken tillät viss temporär genomströmning av heta brandgaser under de första minuterna av provet (innan svällmaterialet hunnit expandera och täta spalten).
Den nu gällande versionen EN 1366-4:2021 kräver tätning och temperaturbegränsning från sekund 0, vilket innebär att en lösning som tidigare blev godkänd inte nödvändigtvis uppfyller EI-kravet enligt dagens standard.
Källor
TGD 19 jämfört med EN 1364-6:2025 - vad är skillnaden?
TGD 19 är ett brittiskt vägledningsdokument för så kallade ”Open-State Cavity Barriers”, dvs. öppna brandstopp i ventilerade luftspalter. Det används fortfarande nationellt i Storbritannien.
EN 1364-6:2025 är den europeiska provningsstandarden som har utvecklats utifrån TGD 19 och bygger på samma grundprincip: brandstoppet får vara öppet i början av branden men måste stänga spalten inom 5 minuter, varefter kraven på integritet (E) och isolering (I) tillämpas.
Den stora skillnaden är att EN 1364-6:2025 är harmoniserad för användning inom EU, medan TGD 19 endast är en nationell vägledning för den brittiska marknaden.
Ingen av dem ger en formell EI-klass – det kräver provning enligt EN 1366-4:2021 och klassificering enligt EN 13501-2.
Källor
Är EN 1364-6 tillräcklig som enda underlag för takfotens EI-krav?
Nej.
EN 1364-6:2025 används för provning av cavity barriers i ventilerade luftspalter (inkl. open-state). Den verifierar inte EI-funktion från brandstart. När EI krävs ska lösningen vara provad enligt EN 1366-4:2021 och klassificerad enligt EN 13501-2.
Takfotens EI-krav kan alltså endast verifieras genom brandprovning enligt EN 1366-4:2021 och klassning enligt EN 13501-2.
Källor
När är EN 1364-6 tillräcklig?
EN 1364-6:2025 är tillräcklig endast när luftspalten inte behöver fungera som en brandavskiljande del av byggnaden – till exempel i en ventilerad fasad inom samma brandcell, där inget EI-krav ställs.
I sådana fall kan enklare brandskydd med lägre prestanda, som takfotsband eller svällband, användas för att bromsa brandens spridning. De är avsedda för så kallade open-state-tillämpningar, vilket innebär att luftspalten är öppen i normalläget och stängs först när temperaturen stiger vid brand.
Det betyder att skyddet inte tätar direkt när branden uppstår, utan först efter en viss tid. Därför kan dessa lösningar inte uppfylla EI-krav, eftersom EI – täthet (E) och isolering (I) – enligt standard ska gälla från brandens första sekund.
Källor
Är EN 1364-6:2025 tillåten i takfoten?
Ja – men bara för icke-bärande delar och om klassningsrapporten uttryckligen omfattar den aktuella konstruktionen.
Standardtexten nämner både fasad och takfot som exempel på applikationer. Men där projektet kräver EI från brandstart används normalt EN 1366-4:2021.
Är ”brandmotstånd 30 minuter” samma sak som EI 30?
Nej.
EI 30 betyder att konstruktionen uppfyller integritet (E) och isolering (I) i 30 minuter enligt EN 13501-2.
För att godtas ska detta vara provat enligt EN 1366-4:2021 och framgå i en EN 13501-2-klassningsrapport som täcker den exakta konfigurationen – spaltbredd, underlag, orientering och montage.
Uttryck som ”brandmotstånd 30 minuter”, ”ekvivalent med EI 30” eller ”motsvarande EI 30” godtas inte.
De saknar formell innebörd och innebär i praktiken att lösningen inte har verifierats enligt gällande standard. Sådana formuleringar förekommer ofta för äldre typer av brandskydd, som takfotsband, brandband eller svällband, där funktionen bygger på fördröjd aktivering
Källor
Vad är ett brandstopp i luftspalt?
Ett brandstopp i luftspalt är ett svällande brandskydd som expanderar vid brand och försluter den ventilerade luftspalten. Det stoppar skorstenseffekten och förhindrar snabb brandspridning i fasad eller takfot. Brandstopp som är provade enligt EN 1366-4:2021 kan typgodkännas i Sverige som tredjepartsverifierade EI-lösningar enligt BBR.
Brandstopp i luftspalt används för att:
stoppa brandspridning bakom fasad och takfot
bryta skorstenseffekten
uppfylla EI 30 eller EI 60
skydda brandceller och konstruktionsdelar
Hur fungerar ett brandstopp i luftspalt?
Ett brandstopp i luftspalt fungerar genom att det svällande materialet aktiveras av värme och snabbt fyller luftspalten så att brandgaser och flammor inte kan passera. När spalten försluts bryts skorstenseffekten och brandspridningen stoppas. Brandstopp provade enligt EN 1366-4:2021 kan typgodkännas som EI-klassade tätningar enligt BBR.
Vad är ett brandstopp i takfot?
Ett brandstopp i takfot är ett svällande brandskydd som expanderar vid brand och försluter takfotens luftspalt. Det stoppar brandspridning i luftspalten och hindrar att brand dras in från fasad upp i vindsutrymme. Brandstopp provade enligt EN 1366-4:2021 kan typgodkännas som EI-klassade tätningar enligt BBR.
Brandstopp i takfot används för att:
– stoppa brandspridning från fasad till vind
– bryta skorstenseffekten vid takfoten
– uppfylla EI 30 eller EI 60
– skydda takfotens konstruktion och brandcellsskiljning
Hur fungerar ett brandstopp i takfot?
Ett brandstopp i takfot fungerar genom att det svällande materialet expanderar vid värme och snabbt försluter luftspalten. Det stoppar brandspridning i takfotens luftspalt och hindrar att brand sprider sig från fasad upp i vindsutrymmet. Brandstopp enligt EN 1366-4:2021 kan typgodkännas som EI-klassade lösningar.
Ett brandstopp i takfot fungerar genom att det:
– sväller vid brandpåverkan
– försluter takfotens luftspalt
– bryter skorstenseffekten
– stoppar brandspridning in i vind och längs fasaden
Vad är ett svällband i takfot?
Ett svällband i takfot är ett brandskydd som expanderar vid brand och tillfälligt försluter luftspalten. Det fördröjer brandspridning i takfotens luftspalt och hindrar att brand dras in från fasaden upp i vindsutrymmet. Svällband provas som open-state-produkter enligt EN 1364-6:2025 och är inte EI-klassade.
Ett svällband i takfot används för att:
– försluta luftspalten vid brand
– fördröja brandspridning genom takfoten
– bryta skorstenseffekten
– verifiera open-state-prestanda enligt EN 1364-6:2025
Hur fungerar ett svällband i takfot?
Ett svällband i takfot expanderar när det utsätts för värme och fyller tillfälligt luftspalten. Det stryper luftflödet, fördröjer brandspridning i takfotens luftspalt och hindrar att brand sprider sig från fasad upp i vindsutrymmet. Svällband provas som open-state-lösningar enligt EN 1364-6:2025.
Ett svällband i takfot fungerar genom att det:
– expanderar när det utsätts för värme
– fyller takfotens luftspalt tillfälligt vid brand
– stryper luftflödet och bryter skorstenseffekten
– fördröjer brandspridning mot fasad och vindsutrymmen
Vad är en brandlist i takfot?
En brandlist i takfot är ett svällande brandskydd som expanderar vid brand och försluter takfotens luftspalt. Brandlisten aktiveras av värme och bryter skorstenseffekten så att brandspridning mot fasad eller vind fördröjs. Brandlister är open-state-produkter och provas enligt EN 1364-6:2025, inte som EI-tätningar.
En brandlist i takfot används för att:
– försluta takfotens luftspalt vid brand
– fördröja brandspridning mot fasad och vind
– bryta skorstenseffekten
– ge verifierad open-state-prestanda enligt EN 1364-6:2025
Vad är en brandlist EI 30?
En brandlist EI 30 är ett svällande brandskydd som expanderar vid brand och försluter en öppning, till exempel en luftspalt i fasad eller takfot. För att klassas som EI 30 ska brandlisten klara 30 minuter integritet (E) och isolering (I) enligt EN 1366-4:2021 och relevanta BBR-krav.
En brandlist EI 30 används för att:
– försluta luftspalter vid brand
– stoppa brandspridning genom spalten
– bryta skorstenseffekten
– uppfylla EI 30 enligt BBR
Vad är ett brandband i luftspalt?
Ett brandband i luftspalt är ett svällande brandskydd som expanderar vid brand och förseglar den ventilerade spalten bakom beklädnaden. Brandband kan användas både i fasader och i takfot, där de stoppar skorstenseffekten och förhindrar vertikal brandspridning. Brandband ska vara provade enligt EN 1366-4:2021 och uppfylla EI-krav enligt BBR.
Vad är en brandremsa EI?
En brandremsa EI är en svällande tätning som expanderar vid brand och försluter en öppning så att den uppfyller krav på integritet (E) och isolering (I). För att klassas som EI ska brandremsan vara provad enligt EN 1366-4:2021 och kan typgodkännas i Sverige som en EI-klassad tätning enligt BBR.
En brandremsa EI används för att:
– försluta luftspalter eller öppningar vid brand
– hindra passage av flammor och brandgaser
– uppfylla EI 30 eller EI 60
– ersätta enklare open-state-remsor när EI-prestanda krävs
Vad är en brandventil i luftspalt?
En brandventil i luftspalt är ett brandskydd som möjliggör normal ventilation i fasadens eller takfotens luftspalt, men som automatiskt stänger vid brand. Ventilen aktiveras av värme, försluter öppningen och bryter skorstenseffekten. Brandventiler kan vara provade som open-state-produkter enligt EN 1364-6:2025 eller som tätningar enligt EN 1366-4:2021 beroende på konstruktion.
En brandventil i luftspalt används för att:
– ventilera fasad eller takfot i normalläge
– försluta luftspalten automatiskt vid brand
– stoppa brandspridning via luftspalten
– bryta skorstenseffekten i ventilerade konstruktioner
Vad är en brandventil i takfot?
En brandventil i takfot tillåter ventilation i normalläge men stänger automatiskt vid brand. Den försluter luftspalten så att brandspridning i takfoten stoppas och hindrar att brand sprider sig från fasad upp i vindsutrymmet. Brandventiler kan provas som open-state enligt EN 1364-6:2025 eller som tätningar enligt EN 1366-4:2021.
En brandventil i takfot används för att:
– ventilera luftspalten i normalläge
– försluta takfoten automatiskt vid brand
– stoppa brandspridning i luftspalten
– hindra att brand dras in i vindsutrymmet
Vad är en luftspaltsventil i tak?
En luftspaltsventil i tak är ett brandskydd som säkerställer ventilation i normaltillstånd men som expanderar vid brand och försluter luftspalten helt. Den används i takfot eller lutande tak för att stoppa brandspridning och skorstenseffekt. Luftspaltsventiler provas enligt EN 1366-4:2021 och kan typgodkännas med EI-klass, eftersom de inte är open-state-produkter enligt EN 1364-6:2025.
En luftspaltsventil i tak används för att:
– bibehålla ventilation i takfot och tak i normaltillstånd
– snabbt försluta luftspalten vid brand
– stoppa brandspridning till vindsutrymmen
– hindra vertikal brandspridning bakom fasad/takfot
– bryta skorstenseffekten i takfotsområdet
– uppfylla EI 30 eller EI 60 enligt EN 1366-4:2021
Teknisk förklaring
En luftspaltsventil i brandskyddssammanhang är inte detsamma som en vanlig takventil. Den är en brandteknisk lösning som tillåter ventilation i normaltillstånd men som är konstruerad för att expanderande stänga spalten vid brand. Därför provas luftspaltsventiler enligt EN 1366-4:2021. EN 1364-6:2025 gäller endast open-state-svällband med längre aktiveringstid.
Vad är en luftspaltsventil vid brand?
En luftspaltsventil vid brand är ett brandskydd som tillåter ventilation i luftspalten under normal drift men som stänger automatiskt när temperaturen stiger. Ventilen aktiveras av värme, försluter öppningen och stoppar brandspridning genom att bryta luftflödet och skorstenseffekten. Den provas som open-state enligt EN 1364-6:2025 eller som tätning enligt EN 1366-4:2021 beroende på konstruktion.
En luftspaltsventil vid brand används för att:
– ventilera fasadens eller takfotens luftspalt
– stänga automatiskt vid brand
– förhindra brandspridning genom luftspalten
– bryta skorstenseffekten i ventilerade konstruktioner
Vad är ett brandnät i fasad?
Ett brandnät i fasad är ett nätbaserat brandskydd som monteras i luftspalten bakom fasadbeklädnaden för att stoppa brandspridning. Brandnätet expanderar vid brand och försluter luftspalten så att vertikal och horisontell brandspridning, inklusive skorstenseffekten, stoppas. Brandnät provas enligt EN 1366-4:2021 och kan typgodkännas med EI-klass.
Brandnät i fasad används för att:
– försluta luftspalten vid brand
– stoppa vertikal och horisontell brandspridning
– bryta skorstenseffekten i ventilerade fasader
– uppfylla EI-krav enligt EN 1366-4:2021
– skapa robust, typgodkänt brandskydd i luftspalter
Varför provas ett brandnät inte enligt EN 1364-6:2025?
Brandnät, som exempelvis INCA WFS net, är inte open-state-produkter. De är konstruerade för att aktiveras snabbt och försluta luftspalten helt inom sekunder. Därför provas de korrekt enligt EN 1366-4:2021.
EN 1364-6:2025 är en provningsstandard helt och hållet avsedd för open-state-svällband – lösningar som står öppna i början av branden och stänger först efter en längre aktiveringstid. Eftersom ett brandnät inte fungerar enligt open-state-principen ska det inte provas enligt EN 1364-6.
Vad är ett ventilerat brandnät?
Ett ventilerat brandnät är ett nätbaserat brandskydd som tillåter fri ventilation i luftspalten i normaltillstånd men expanderar vid brand och försluter spalten helt. Det används i både fasad och takfot för att stoppa brandspridning och skorstenseffekt. Ventilerade brandnät provas enligt EN 1366-4:2021 och kan typgodkännas med EI-klass eftersom de inte är open-state-produkter.
Ett ventilerat brandnät används för att:
– bibehålla ventilation i fasad och takfot i normaltillstånd
– snabbt försluta luftspalten vid brand
– stoppa vertikal och horisontell brandspridning
– bryta skorstenseffekten i fasader och takfot
– uppfylla EI-krav enligt EN 1366-4:2021
– uppnå typgodkänd och verifierad EI-lösning
Varför provas ett brandnät inte enligt EN 1364-6:2025?
Brandnät, som exempelvis INCA WFS net, är inte open-state-produkter. De är konstruerade för att aktiveras snabbt och försluta luftspalten helt inom sekunder. Därför provas de korrekt enligt EN 1366-4:2021.
EN 1364-6:2025 är en provningsstandard helt och hållet avsedd för open-state-svällband – lösningar som står öppna i början av branden och stänger först efter en längre aktiveringstid. Eftersom ett brandnät inte fungerar enligt open-state-principen ska det inte provas enligt EN 1364-6.
Teknisk förklaring
Ventilerade brandnät är inte open-state-lösningar. De står öppna för ventilation i normaltillstånd, men vid brand aktiveras nätets svällande material snabbt och försluter spalten helt. Därför provas de enligt EN 1366-4:2021. EN 1364-6:2025 används endast för open-state-svällband som står öppna i början av brandförloppet.
Vad är ett nätbaserat brandstopp?
Ett nätbaserat brandstopp är ett brandskydd som består av ett armerat nät med svällande material som tillåter ventilation i normaltillstånd men expanderar vid brand och försluter luftspalten helt. Det används i både fasad och takfot för att stoppa brandspridning och skorstenseffekt. Nätbaserade brandstopp provas enligt EN 1366-4:2021 och kan typgodkännas med EI-klass.
Ett nätbaserat brandstopp används för att:
– bibehålla ventilation i luftspalter i normaltillstånd
– snabbt försluta luftspalten vid brand
– stoppa vertikal och horisontell brandspridning
– bryta skorstenseffekten i fasad och takfot
– uppfylla EI 30, EI 45 eller E 60 enligt EN 1366-4:2021
– erhålla typgodkännande med verifierad EI-prestanda
Teknisk förklaring
Nätbaserade brandstopp är inte open-state-produkter. De aktiveras snabbt och stänger luftspalten helt inom sekunder vid brand. Därför provas de enligt EN 1366-4:2021. EN 1364-6:2025 är avsedd för open-state-svällband som står öppna i början av brandförloppet och stänger först efter längre aktiveringstid.
Vad är ett luftspaltsnät för brandskydd?
Ett luftspaltsnät för brandskydd är ett nätbaserat skydd som monteras i luftspalten i fasad eller takfot. Det tillåter ventilation i normaltillstånd men expanderar vid brand och försluter spalten helt. Syftet är att stoppa vertikal och horisontell brandspridning samt bryta skorstenseffekten. Luftspaltsnät provas enligt EN 1366-4:2021 och kan typgodkännas med EI-klass.
Ett luftspaltsnät används för att:
– bibehålla ventilation i luftspalten i normaltillstånd
– snabbt stänga luftspalten vid brand
– stoppa vertikal och horisontell brandspridning
– hindra brandspridning till vind och fasad
– bryta skorstenseffekten
– uppfylla EI 30 eller EI 60 enligt EN 1366-4:2021
– uppnå typgodkänd och verifierad EI-prestanda
Teknisk förklaring
Ett luftspaltsnät är inte en open-state-produkt. Det är konstruerat för att aktiveras snabbt och försluta luftspalten helt inom sekunder. Därför provas luftspaltsnät enligt EN 1366-4:2021 och kan typgodkännas för EI-klass. EN 1364-6:2025 gäller endast open-state-svällband med längre aktiveringstid.
Vad är en brandbarriär i luftspalt?
En brandbarriär i luftspalt är ett brandskydd som hindrar brandspridning i den ventilerade spalten bakom fasaden. Vid brand aktiveras det svällande materialet av värme och försluter spalten så att flammor, brandgaser och skorstenseffekt stoppas. Brandbarriärer kan vara EI-klassade enligt EN 1366-4:2021 eller open-state-produkter enligt EN 1364-6:2025.
En brandbarriär i luftspalt används för att:
– försluta luftspalten vid brand
– stoppa brandspridning bakom fasaden
– bryta skorstenseffekten
– uppfylla EI-krav (EN 1366-4:2021) eller open-state-krav (EN 1364-6:2025)
Vad är brandtätning i luftspalt?
Brandtätning i luftspalt innebär att den ventilerade spalten bakom fasaden eller i takfoten förses med ett svällande brandstopp som försluter spalten vid brand. Syftet är att stoppa brandspridning genom luftspalten och bryta skorstenseffekten. Brandtätningen ska vara provad enligt EN 1366-4:2021 och uppfylla EI-krav enligt BBR.
Brandtätning i luftspalt används för att:
– försluta luftspalten vid brand
– stoppa brandspridning genom spalten
– bryta skorstenseffekten
– uppfylla EI 30 eller EI 60
Vad är brandtätning i fasadens luftspalt?
Brandtätning i fasadens luftspalt innebär att den ventilerade spalten bakom fasadbeklädnaden förses med ett brandskydd som försluter öppningen vid brand. Syftet är att stoppa brandspridning bakom fasaden och att bryta skorstenseffekten. Brandtätning kan utföras med EI-klassade brandstopp enligt EN 1366-4:2021 eller med open-state-produkter enligt EN 1364-6:2025 beroende på krav.
Brandtätning i fasadens luftspalt används för att:
– försluta luftspalten vid brand
– stoppa brandspridning bakom fasaden
– bryta skorstenseffekten
– uppfylla EI-krav (med 1366-4:2021) eller open-state-krav (med 1364-6:2025)
Vad är brandskydd i ventilerad fasad?
Brandskydd i ventilerad fasad innebär att luftspalten bakom fasadbeklädnaden förses med brandskydd som försluter spalten vid brand och hindrar både vertikal och horisontell brandspridning. Skyddet kan vara ett EI-klassat brandstopp provat enligt EN 1366-4:2021, eller ett open-state-brandstopp enligt EN 1364-6:2025, som är avsett för konstruktioner där projekteringen tillåter att luftspalten står öppen i början av brandförloppet innan brandskyddet aktiveras. Syftet är att stoppa skorstenseffekten i fasaden.
Brandskydd i ventilerad fasad används för att:
– försluta luftspalten vid brand
– stoppa vertikal och horisontell brandspridning
– bryta skorstenseffekten i fasaden
– uppfylla EI-krav (EN 1366-4:2021) eller open-state-krav (EN 1364-6:2025)
Vad är brandskydd i takfot?
Brandskydd i takfot innebär att den ventilerade luftspalten i takfoten förses med ett brandskydd som försluter öppningen vid brand. Syftet är att stoppa brandspridning i takfotens luftspalt och att hindra att brand sprider sig från fasad upp i vindsutrymmet. Brandskyddet kan vara ett EI-klassat brandstopp provat enligt EN 1366-4:2021 eller en open-state-lösning enligt EN 1364-6:2025 där EI-krav inte gäller.
Brandskydd i takfot används för att:
– försluta takfotens luftspalt vid brand
– stoppa brandspridning från fasad till vind
– bryta skorstenseffekten i takfoten
– uppfylla EI-krav (EN 1366-4:2021) eller open-state-krav (EN 1364-6:2025)
Vad är brandspridning i takfot?
Brandspridning i takfot uppstår när flammor och brandgaser sugs in i takfotens luftspalt och förs vidare upp mot fasad eller vindsutrymme. Den drivs ofta av skorstenseffekten i spalten och kan snabbt sprida branden både vertikalt och horisontellt. För att förhindra brandspridning används EI-klassade brandstopp provade enligt EN 1366-4:2021.
Brandspridning i takfot kan orsakas av:
– skorstenseffekt i vertikala luftspalter
– otillräckligt eller avsaknad av brandstopp
– öppna ventiler eller otätad takfot
– brännbara fasadmaterial eller vindsskivor
– överhettning i anslutning till fasadens nederkant
Hur stoppas brandspridning i takfot i praktiken?
Brandspridning i takfot stoppas genom att installera ett EI-klassat brandstopp som snabbt försluter luftspalten vid brand. Produkten ska vara provad enligt EN 1366-4:2021 och dimensionerad för takfotens spaltbredd. Open-state-svällband enligt EN 1364-6:2025 är inte avsedda för takfot där snabb aktivering krävs.
Vilken spalthöjd är godkänd för den valda brandskyddslösningen?
Spalthöjden måste ligga inom det intervall som anges i klassningsrapporten eller typgodkännandet för den aktuella brandskyddslösningen.
En klassningsrapport/typgodkännande är ett formellt intyg från ett oberoende och ackrediterat organ (t.ex. RISE eller Kiwa) som visar exakt under vilka förutsättningar produkten är provad och godkänd – inklusive spalthöjd, underlag och montagesätt.
Om luftspalten är högre än det angivna intervallet, eller om produkten saknar giltig klassningsrapport/typgodkännande, måste lösningen prövas via analytisk dimensionering i förväg – annars ska den underkännas.
Källor
Behöver alla fasader brandskydd i luftspalten?
Nej.
Kravet på brandstopp styrs av byggnadens brandcellsindelning och EI-krav enligt BBR. I småhus utan särskilda EI-krav behövs normalt inte brandskydd i luftspalten annat än för att bryta skorstenseffekten.
I flerbostadshus, offentliga byggnader och andra byggnader med brandcellsgränser gäller däremot att luftspalten ska avskiljas i nivå med dessa gränser.
Källor
Hur påverkar de nya byggreglerna, BBR 30, kraven på luftspalter?
Från 1 juli 2025 gäller BBR 30 som en del av Boverkets samlade byggregler. Fram till 30 juni 2026 gäller övergångsregler där byggherren kan välja vilket regelverk som används vid prövning. Kravet att begränsa brandspridning via fasad och takfot ligger fast även i den nya regelstrukturen.
Det som förändras i praktiken är att verifiering ska göras med hänvisning till de senaste europeiska standarderna. För luftspalter och hålrum innebär det bland annat att provning enligt EN 1364-6:2025 för open-state cavity barriers nu finns tillgänglig.
Det är dock viktigt att förstå att en EI-klass enligt EN 13501-2 inte säger något om hur snabbt en lösning aktiveras. En produkt som provas enligt EN 1364-6:2025 kan stå öppen i flera minuter innan den sluter sig och ändå klassificeras som EI 30 eller EI 60.
Vid projektering bör man därför väga in både vilken provningsstandard som ligger till grund för klassningen och hur lång tid det tar innan luftspalten faktiskt stängs vid brand.
Källor:
Var ska luftspalten förses med brandstopp?
- I fasaden: luftspalten ska förses med brandstopp vid varje våningsbjälklag och vid alla brandcellsgränser (både horisontellt och vertikalt).
- I takfoten: spalten ska avslutas med brandstopp vid anslutningen mot vindsutrymmet, så att brand inte kan fortsätta in i vinden.
Källor
Var ska brandstopp sitta i ventilerad fasad?
Brandstopp ska placeras på alla ställen där brand kan spridas vidare in i eller längs med konstruktionen. Det innebär att brandstopp krävs:
- vid varje våningsbjälklag
- vid alla brandcellsgränser, horisontellt och vertikalt
- vid öppningar i fasaden (t.ex. fönster och dörrar)
- vid hörn och skarvar
- samt vid anslutningen mot takfoten
Kort sagt: så fort luftspalten passerar en brandgräns, ändrar riktning eller ansluter mot en ny byggnadsdel ska den avskiljas med brandstopp.
Källor
Hur hanteras genomföringar i fasadens luftspalt?
Alla genomföringar i en ventilerad fasadspalt, t.ex. ventilationskanaler, kablage eller beslag – måste utföras så att de inte försämrar brandstoppens funktion.
Om luftspalten ska uppfylla EI-klass måste även genomföringarna vara verifierade till samma EI-nivå. Oklassade öppningar kan annars skapa en obruten spridningsväg för brand och brandgaser.
Källor
Hur hanteras genomföringar i takfotens luftspalt?
Om takfoten utgör en EI-klassad brandavskiljning måste alla genomföringar – t.ex. elrör, kabeldragning, belysningsarmaturer, ventilationsgaller eller liknande – brandtätas till minst samma EI-klass.
Oklassade galler eller nät får inte placeras i avskiljningen, eftersom de bryter avskiljningens funktion och gör att EI-kravet inte längre uppfylls.
Allt som passerar en EI-klassad takfot måste alltså vara brandklassat eller brandtätas till samma nivå som avskiljningen.
Källor
Hur ska brandstopp monteras vid hörn, skarvar och avslut (takfot och fasad)?
Brandstoppet måste vara kontinuerligt, utan någon öppning där brand eller rök kan passera.
- I ventilerad takfot: brandstopp monteras mellan varje takstol – i anslutning till hammarbandet – så att brand inte kan fortsätta upp i vindsutrymmet.
- I ventilerad fasad: brandstopp monteras mellan reglarna i regelplanet (t.ex. vid varje våningsbjälklag, brandcellsgräns, hörn, skarv och öppning).
Alla avslut och skarvar ska tätas enligt klassningsrapporten eller montageanvisningen. Avvikelse från godkänd lösning betraktas som underkänd.
Källor
Hur ska anslutningen mellan takfot och vindsutrymme utföras ur brandskyddssynpunkt?
Takfoten ska utföras som en kontinuerlig EI-avskiljning längs hela takfotslinjen, så att brand och rök inte kan spridas upp i vindsutrymmet.
Alla genomföringar i denna avskiljning (t.ex. ventiler, kablar och rör) måste brandtätas till minst samma EI-klass, annars tappar lösningen sin funktion.
Källor
Hur påverkar takfotsventilation brandspridningen?
Takfotsventilation kan vid brand skapa ett kraftigt luftflöde som drar in flammor och brandgaser i takfoten. Det förstärker skorstenseffekten och kan accelerera brandspridningen. Om takfoten har krav på EI-klass ska den förslutas med ett brandstopp provat enligt EN 1366-4:2021. Open-state-produkter enligt EN 1364-6:2025 får endast användas där det inte finns något EI-krav.
Takfotsventilation påverkar brandspridning genom att:
– skapa uppåtgående luftflöde (skorstenseffekt)
– dra in flammor och brandgaser i takfoten
– sprida brand mot vind och fasad
– kräva EI-tätning (EN 1366-4:2021) när takfoten utgör brandcellsgräns
Vad innebär tätning av takfot vid brand?
Tätning av takfot vid brand innebär att takfotens luftspalt förses med brandskydd som automatiskt försluter öppningen när den utsätts för värme. Syftet är att hindra brandspridning upp i fasad eller vindsutrymme och att bryta skorstenseffekten. Tätning kan utföras med EI-klassade brandstopp enligt EN 1366-4:2021 eller open-state-produkter enligt EN 1364-6:2025.
Tätning av takfot vid brand används för att:
– försluta luftspalten vid brand
– hindra brandspridning in i vind
– stoppa flammor och brandgaser
– uppfylla EI-krav (med 1366-4:2021) eller open-state-krav (med 1364-6:2025)
Vad är takfotstätning?
Takfotstätning innebär att takfotens luftspalt förses med brandskydd som försluter öppningen vid brand. Tätningen ska stoppa brandspridning i luftspalten och hindra att brand sprider sig från fasad till vindsutrymmet. Tätning kan utföras med EI-klassade brandstopp enligt EN 1366-4:2021 eller open-state-produkter enligt EN 1364-6:2025.
Takfotstätning används för att:
– försluta luftspalten vid brand
– stoppa brandspridning in i vind
– bryta skorstenseffekten i takfoten
– uppfylla EI-krav (med 1366-4:2021-brandstopp) eller open-state-krav (med 1364-6-produkter)
Hur hanteras ändringar eller underhåll av brandskydd i luftspalten efter slutbesiktning?
Ett brandskydd i luftspalten är en dold konstruktion. Om ändringar görs i efterhand, till exempel vid renovering eller komplettering. ska dessa dokumenteras i brandskyddsdokumentationen och kontrollplanen.
Alla avvikelser från klassningsrapporten måste verifieras genom analytisk dimensionering i förväg, eller genom att ny klassad produkt installeras. Regelbundet underhåll är i normalfallet inte nödvändigt, men skadade eller demonterade brandstopp måste alltid ersättas.
Källor:
Behöver ett brandskydd i luftspalten underhållas eller bytas ut?
Ett brandskydd i luftspalten är provat och klassat för att fungera under lång tid, förutsatt att det monteras korrekt och inte skadas eller förändras. Vissa lösningar har en verifierad livslängd (t.ex. 25 eller 60 år) som framgår av certifikat. Om brandskyddet skadas måste det alltid ersättas med nytt material.
Källor
Kan brandskyddet påverka ventilationen i luftspalten?
Ja.
Brandskydd i luftspalter är provade och klassade både för brandmotstånd och för ventilationsöppenhet. Det innebär att luftspalten fungerar som avsett för fuktsäkerhet under normal drift men stängs tillförlitligt vid brand.
Om en lösning begränsar luftgenomströmningen mer än vad som är avsett kan det påverka byggnadens ventilation och fuktskydd, därför ska alltid en provad och klassad lösning användas enligt gällande standarder.
Källor
Kan man limma fast brandskyddet i luftspalten?
Nej.
Brandskydd ska alltid monteras enligt tillverkarens anvisning, och de flesta lösningar är testade med mekanisk infästning (t.ex. klammer, spik eller skruv).
Limning rekommenderas inte, eftersom lim förlorar sin funktion vid brandpåverkan och riskerar att släppa. För att brandskyddet ska fungera hela brandförloppet måste fästelementen klara både värme och att träet under förkolnar.
Därför används mekaniska infästningar som är verifierade i tester.
Källor
Kan man återanvända ett brandskydd vid renovering?
I teorin ja – om brandskyddet är helt intakt och kan monteras exakt enligt sin klassningsrapport och tillverkarens anvisningar.
Men i praktiken kan det vara svårt att verifiera att materialet fortfarande uppfyller sina brandtekniska egenskaper efter demontering, särskilt efter påverkan av fukt, UV eller mekaniska skador. Därför rekommenderar certifieringsorgan och byggregler i regel att brandskyddet ersätts med nytt material. På så sätt säkerställs både brandsäkerhet och spårbarhet, samtidigt som återbruk kan övervägas i undantagsfall där funktion och dokumentation kan styrkas.
Källor
Kan man kombinera olika brandskydd i samma luftspalt?
Endast om varje produkt för sig är klassad för aktuellt spaltmått och montage, och om det finns en verifierad övergång mellan lösningarna.
Att blanda olika leverantörers system utan dokumentation medför att hela lösningen riskerar att underkännas vid granskning eller besiktning.
Källor
Behöver olika fasadmaterial olika typer av brandstopp?
Nej, kraven på EI-klass i luftspalten är desamma oavsett fasadmaterial.
Däremot kan val av brandskyddslösning påverkas av om fasaden är brännbar eller obrännbart material, eftersom hela konstruktionen måste provas och klassificeras som helhet.
Källor
Kan man använda samma brandskyddslösning för både fasad och takfot?
Ja, om produkten är provad och klassad för båda applikationerna.
Kraven skiljer sig dock ofta mellan fasad och takfot eftersom takfoten i regel utgör anslutning mot vindsutrymmet, där branden snabbt kan spridas horisontellt och vidare mellan brandceller. Därför krävs ibland en högre säkerhetsnivå i takfoten än i den vertikala fasaden.
Kontrollera alltid i klassningsrapporten vilka byggdelar lösningen är godkänd för.
Källor
Vilken brandprovning krävs för att visa EI-klass i takfoten?
För att visa EI-klass i takfoten används i praktiken EN 1366-4:2021 som provningsstandard, tillsammans med klassificering enligt EN 13501-2.
Detta eftersom EI i takfoten ska gälla från brandstart.
Källor
SP FIRE 105 – vad verifierar det?
SP FIRE 105 visar hur hela fasadsystemet beter sig vid brand utifrån. Testet ger ingen EI-klass för luftspalten och ersätter inte kravet på avskiljning i t.ex. takfot.
För att visa EI-prestanda från brandstart används därför normalt EN 1366-4:2021.
Källor
Räcker det med ett godkänt SP FIRE 105-prov för att säga att takfoten uppfyller EI?
Nej.
SP FIRE 105 är ett systemprov för fasader och ger inte någon EI-klassificering av takfoten eller luftspalten.
För att takfoten ska uppfylla EI-kravet krävs brandprovning enligt EN 1366-4:2021 och klassning enligt EN 13501-2.
Källor
Vad är en klassningsrapport enligt EN 13501-2 - och vad måste den innehålla?
En klassningsrapport enligt EN 13501-2 är det formella beviset på att en brandskyddslösning uppfyller kraven för EI-klass. Därför måste den tydligt ange alla förutsättningar som ligger till grund för klassningen, bl.a.:
- EI-klass och tid (t.ex. EI 30, EI 60)
- Spaltbredd – som ett intervall som täcker aktuellt projekt
- Orientering och brandangreppssida
- Underlag/material/tjocklekar
- Montagesätt (fästdon, c/c-avstånd etc.)
- Tillåtna toleranser och eventuell rörelse
- Eventuella begränsningar gällande miljö eller övermålning
Om någon av dessa uppgifter saknas är rapporten inte giltig som underlag för projektering eller utförande.
Källor
Vilka handlingar måste finnas som underlag när brandskydd i luftspalten ska verifieras?
- Klassningsrapport enligt EN 13501-2 (vid EI-klass)
- Provningsreferens som visar vilken standard produkten är testad mot (EN 1366-4:2021 för EI-klassade lösningar, eller EN 1364-6:2025 för öppna brandstopp)
- Montageanvisning – samma version som används i provningen
- Egenkontroll med foton, mått och batchnummer från det utförda montaget
Typgodkännande eller tredjepartscertifikat är inte ett lagkrav, men rekommenderas starkt eftersom det förenklar verifiering och ansvarsfördelning.
Källor
Varför krävs fotodokumentation och spårbarhet vid montage av brandskydd i luftspalten?
Eftersom brandskydd i luftspalter är en dold konstruktion måste utförandet kunna verifieras i efterhand enligt kravet på verifierbarhet i Boverkets byggregler (BBR).
Det räcker alltså inte att rätt produkt köps in – det måste även dokumenteras att produkten har monterats exakt enligt klassningsrapport och tillverkarens monteringsanvisning. Därför bör följande dokumenteras och sparas:
- foton för varje sträcka/anslutning
- uppmätt spaltbredd och c/c-avstånd
- synligt fästdon och underlag på fotot
- batch-/etikettuppgifter på produkten
- koppling till ritningsposition
- signering av entreprenör och KA/brandkonsult
Utan denna spårbarhet kan man inte visa att lösningen är utförd enligt den provade uppbyggnaden – och lösningen riskerar då att underkännas vid besiktning.
Källor
Hur bör kravet formuleras i en teknisk beskrivning när takfoten ska utföras med EI-klass?
Krav på placering: Brandstopp ska finnas vid varje bjälklag, vid samtliga brandcellsgränser (horisontellt och vertikalt), vid öppningar och hörn/skarvar samt vid takfot.
Verifiering: Prestanda ska verifieras enligt EN 1364-6:2025 (cavity barriers). Om detaljen ska uppfylla EI-krav, verifieras den genom brandprovning enligt EN 1366-4:2021 och klassificering enligt EN 13501-2.
EN 1364-6:2025 används för provning av cavity barriers i ventilerade luftspalter (inkl. open-state). Den verifierar inte EI-funktion från brandstart.
När EI krävs ska lösningen vara provad enligt EN 1366-4:2021 och klassificerad enligt EN 13501-2.
Källor
Hur bör kravet formuleras i en teknisk beskrivning för brandstopp i fasadens luftspalt?
När takfoten ska fungera som brandavskiljande detalj behöver detta vara tydligt formulerat i teknisk beskrivning, eftersom kravet styr både upphandling och utförande.
Exempeltext:
“Takfotens luftspalt ska brandavskiljas med en lösning klassad EI XX enligt EN 13501-2, baserad på brandprovning enligt EN 1366-4:2021. Klassningsrapporten ska ordagrant omfatta projektets spaltbredd, orientering, underlag och montagesätt. Avvikelser är inte tillåtna. Avsteg får endast ske efter analytisk dimensionering som är utförd och godkänd i förväg av behörig brandingenjör.”
EN 1364-6:2025 används för provning av cavity barriers i ventilerade luftspalter (inkl. open-state). Den verifierar inte EI-funktion från brandstart.
När EI krävs ska lösningen vara provad enligt EN 1366-4:2021 och klassificerad enligt EN 13501-2.
Källor
Krävs svenskt typgodkännande eller tredjepartscertifiering?
Det är inte ett lagkrav, men det är starkt rekommenderat.
Ett typgodkännande eller tredjepartscertifiering innebär att en oberoende aktör har verifierat att brandskyddslösningen uppfyller sin deklarerade prestanda.
Om en lösning saknar sådant intyg vilar hela bevisbördan på brandskyddets klassningsrapport och projekteringen – och vid minsta osäkerhet måste brandskyddet i luftspalten bedömas genom analytisk dimensionering (utförd av brandkonsult/brandingenjör i förväg) – eller underkännas.
Notera att en analytisk dimensionering alltid gäller den specifika lösning som analyserats. Vid byte av lösning måste en ny dimensionering göras, eftersom prestandan kan skilja mellan olika produkter. Detta gäller inte när en typgodkänd lösning används.
Källor
Vilka AMA-koder är viktiga för projektering av luftspalt och takfot?
I AMA finns flera koder som är relevanta för brandskydd i luftspalter och vid takfot:
AMA AF 21 (AFC.55/AFD.55): anger ansvar för brandskydd i AF-delen.
AMA Hus 24 (HSD.16): beskriver ventilerade fasader och anslutningar vid takfot.
AMA VVS & Kyla 22 (QLF.3 / QJC): reglerar genomföringar och brandspjäll när installationer passerar brandcellsgränser.
Källor:
Hur ska verifieringen av luftspaltens brandskydd göras enligt BBR v30?
- När EI krävs i luftspalten i takfoten eller bakom fasadbeklädnaden ska lösningen vara klassad enligt EN 13501-2 (EI) och provad enligt EN 1366-4:2021.
- EN 1364-6:2025 används för provning av cavity barriers i ventilerade luftspalter (inkl. open-state). Den verifierar inte EI-funktion från brandstart.
- När EI krävs ska lösningen vara provad enligt EN 1366-4:2021 och klassificerad enligt EN 13501-2.
- Brandstopp i fasadens luftspalt: om EI inte krävs verifieras öppna brandstopp enligt EN 1364-6.
- Fasadsystem (SP FIRE 105): fullskaligt systemprov som inte ersätter kraven på luftspaltens avskiljande detaljer.
- Avsteg/utförande: endast genom analytisk dimensionering i förväg. Montering som avviker från klassningsrapport underkänns.
Vem gör vad?
Produkter: ackrediterat labb/certifieringsorgan.
Projekt/ev. AD: brandkonsult/brandingenjör.
Montage/egenkontroll: entreprenören.
Kontrollplan/sign-off: KA.
Formellt ansvar: byggherren.
Källor
Vilka punkter bör ingå i kontrollplanen (PBL) för brandskydd i luftspalten?
För att säkerställa att brandskyddet i luftspalten utförs enligt projektering och klassningsrapport bör följande kontroller alltid finnas med i kontrollplanen:
- Val av klassad produkt (EI-klassad enligt EN 1366-4:2021/EN 13501-2, eller provad enligt EN 1364-6:2025 om EI-krav inte gäller)
- Kontroll av spaltmått – spaltbredd/spalthöjd ska ligga inom det intervall som anges i rapporten
- Placering av brandstopp – vid bjälklag, brandcellsgränser, öppningar, hörn/skarvar och takfot
- Utförande av takfotens EI-lösning – korrekt produkt och montage enligt provad uppbyggnad
- Fotodokumentation och spårbarhet – foton, mått, batchnummer och koppling till ritningsposition
- Avvikelser – får endast genomföras efter analytisk dimensionering i förväg och godkännande av brandkonsult/brandingenjör
Dessa punkter är särskilt viktiga, eftersom det ofta är här brister upptäcks och lösningar underkänns vid besiktning.
Källor
Vilka kontroller krävs för att brandskyddet ska bli godkänt vid besiktning?
Monteringen ska dokumenteras med foto och egenkontroller.
Kontrollplanen ska ange att installationen följer klassningsrapporten och tillverkarens anvisning. Vid slutbesiktning verifieras detta av entreprenören eller kontrollansvarig (KA).
Dokumentationen kan med fördel ske via digitala egenkontroller och fotohantering, vilket underlättar spårbarhet, kvalitetssäkring och godkännande vid besiktning.
Källor
Hur säkerställer man att en brandskyddslösning verkligen är klassad?
En korrekt klassningsrapport ska alltid vara utfärdad av ett ackrediterat provningsinstitut (t.ex. RISE eller Kiwa). Rapporten måste tydligt ange:
- vilken standard provningen följer (t.ex. EN 1366-4:2021)
- vilken typ av konstruktion den gäller (takfot eller ventilerad fasad)
- vilka spaltmått, orienteringar och underlag som omfattas
- den brandtekniska klassificeringen (t.ex. EI 30 eller EI 60)
Produkter som marknadsförs som ”motsvarande EI” uppfyller inte kraven för en giltig EI-klassning.
Källor
Vem ansvarar för att brandskyddet i luftspalten blir korrekt utfört?
- Brandkonsult/brandingenjör – ansvarar för att rätt krav ställs i projekteringen
- Beställare/byggherre – ansvarar för att rätt produkter upphandlas
- Entreprenör/installatör – ansvarar för att montage sker enligt provningsrapport och monteringsanvisning
- Kontrollansvarig (KA) eller brandkonsult – ansvarar för att kontrollplan och verifiering sker.
Besiktning kan aldrig i efterhand kompensera för en felaktig produkt eller ett avvikande montage.
Källor
Hur påverkar verksamhetsklass och byggnadsklass möjligheten till avsteg i takfotens eller fasadens luftspalt?
Verksamhetsklass (Vk) och byggnadsklass (Br) beskriver hur känslig byggnaden är ur brandskyddssynpunkt – till exempel om det är ett sjukhus, skola, industri eller bostad, och om det är en låg eller hög byggnad.
De styr också hur strikt brandskyddskraven måste följas:
Vk5 / Br0 (högriskverksamhet eller höga byggnader)
→ Inga avsteg tillåts i takfot eller luftspalt. EI-klassad lösning krävs exakt enligt provning och klassningsrapport.Vk1–Vk4 / Br1–Br3 (bostäder, kontor, skolor m.m.)
→ Avsteg kan tillåtas, men endast om en analytisk dimensionering (AD) utförs i förväg av behörig brandingenjör och godkänns innan utförande.
Enkelt uttryckt: Ju högre risknivå byggnaden har, desto mindre utrymme finns för avsteg.
I exempelvis sjukhus (Vk5) eller mycket höga byggnader (Br0) måste EI-lösningen alltid följas exakt enligt klassningsrapporten – utan undantag.
Källor
När krävs analytisk dimensionering (AD)?
Analytisk dimensionering krävs så snart man inte kan hänvisa direkt till en provad och klassad lösning, till exempel:
vid avsteg från klassningsrapport eller monteringsanvisning
när produkten inte uppnår EI-kravet men ändå föreslås i en brandavskiljande detalj
vid unika eller projektspecifika detaljer där det saknas täckande provningsrapport
samt i Br0/höga byggnader, där kraven på brandteknisk verifiering är högre och även en klassad produkt kan behöva kompletteras med analytisk dimensionering
AD måste alltid tas fram i förväg av behörig brandingenjör och godkännas innan utförandet.
Källor
Vilka minimikrav ska ett AD-underlag (analytisk dimensionering) uppfylla - och vem ansvarar för att ta fram det?
Ett AD-underlag används när en lösning avviker från provad och klassad konstruktion och måste visa att den ger minst samma brandtekniska prestanda som en EI-klassad lösning. För att kunna göra det ska underlaget alltid innehålla:
- Tydliga brandscenarier (t.ex.brand i luftspalten, spridning mot vind)
- Acceptanskriterier kopplade till E (integritet) och I (isolering) – dvs. branden får inte kunna tränga igenom eller ge för hög temperatur på skyddad sida
- Eventuella kompensationer, t.ex. obrännbart material, sprinkler eller reducerad spaltbredd
- Känslighetsanalys, där man visar hur resultatet påverkas om en parameter ändras
- Förhandsgodkännande av byggherre och kontrollansvarig/brandkonsult
- Tydlig koppling till utförandet, så det framgår exakt hur den analyserade lösningen ska byggas och kontrolleras
AD-underlaget ska alltid tas fram i förväg av behörig brandingenjör/brandkonsult och godkännas av beställaren innan arbetet utförs.
Källor
Vad händer om montaget inte följer klassningsrapporten eller monteringsanvisningen?
Klassningen gäller endast när produkten monteras exakt enligt tillverkarens monteringsanvisning och den provade uppbyggnaden.
Om installatören gör avvikelser i montaget – t.ex. andra infästningar, annat c/c-avstånd, förändrad placering eller en ”egen” lösning – är klassningen inte längre giltig, även om produkten i sig är korrekt vald.
I sådana fall betraktas lösningen som underkänd vid besiktning, och det återstår endast två alternativ:
riva och montera om enligt klassningsrapport/montageanvisning, eller
utföra en analytisk dimensionering i förväg, där en brandingenjör visar att den avvikande lösningen uppfyller samma säkerhetsnivå (och att detta godkänns innan utförandet).
Kort sagt: rätt produkt räcker inte – lösningen gäller bara om montaget utförs exakt enligt anvisningen.
Källor
Får vi montera ”lite annorlunda” än vad som står i klassningsrapporten?
Nej.
Klassningen gäller endast när produkten monteras exakt enligt rapporten och tillverkarens anvisning.
Även små avvikelser innebär att klassningen inte längre är giltig.
Källor
Vad händer om brandskyddet monteras fel?
Då gäller inte längre klassningen.
För att uppfylla EI-kraven måste brandskyddet alltid monteras enligt både klassningsrapporten och tillverkarens monteringsanvisning. Avvikelser innebär att konstruktionen inte kan verifieras mot byggreglerna. Enda undantaget är om avvikelsen hanteras genom en analytisk dimensionering (AD) som kan visa att brandkraven ändå uppfylls.
Källor
Vilka risker finns om en produkt marknadsförs som "EI-klassad" utan provning enligt EN 1366-4:2021?
Risken är att produkten inte klarar de faktiska brandkrav som ställs i BBR.
För luftspalter i takfot och fasad är det endast provning enligt rätt standard – i praktiken EN 1366-4:2021 – och klassificering enligt EN 13501-2 som kan verifiera EI-prestanda.
Om en produkt marknadsförs som ”EI 30/60/90” utan sådan dokumentation finns flera problem:
Felaktig projektering: Konsulter och arkitekter kan tro att lösningen uppfyller lagkraven, trots att den inte är verifierad för rätt byggdel.
Risk för underkända besiktningar: Vid slutbesiktning eller kontroll enligt PBL kan entreprenören få krav på ombyggnad om dokumentationen inte håller.
Ökad brandspridningsrisk: Om produkten i verkligheten inte stänger luftspalten tillräckligt snabbt eller inte uppnår rätt täthet/isolering kan brand spridas okontrollerat till vind eller fasad.
Juridiska och ekonomiska konsekvenser: Byggherre och entreprenör ansvarar för att lösningarna uppfyller gällande byggregler. Att använda en otillräckligt verifierad produkt kan leda till ansvar vid brand, skadestånd eller försäkringsproblem.
Därför är det avgörande att alltid begära in klassningsrapport från ackrediterat provningsorgan, som tydligt anger vilken standard provningen bygger på och för vilka byggdelar produkten är giltig.
Källor
Är ’motsvarande EI 30’ godtagbart – och hur ska sådana påståenden hanteras?
Nej. Ett påstående om ”motsvarande EI 30” är inte godtagbart när EI-klass krävs.
EI är en formell brandklass enligt EN 13501-2, och den kan endast erhållas efter brandprovning enligt EN 1366-4:2021 och efterföljande klassificering av ett ackrediterat organ (t.ex. RISE eller Kiwa).
När en produkt marknadsförs som ”motsvarande EI 30” innebär det i praktiken att den saknar en giltig klassningsrapport enligt EN 13501-2. Det spelar ingen roll om produkten är provad enligt EN 1364-6:2025 eller om den ingår i ett fasadsystem som klarat ett fullskaligt systemprov (t.ex. SP FIRE 105, Lepir 2 eller BS 8414). Dessa provningsmetoder kan ge värdefull information om systemets beteende, men de resulterar inte i någon EI-klassificering och kan därför aldrig ersätta ett formellt EI-krav.
En produkt som inte är dokumenterat EI-klassad får därför inte användas i byggnadsdelar där EI-krav gäller. Om den ändå föreslås måste prestandan i stället verifieras genom analytisk dimensionering i förväg, utförd och godkänd av behörig brandingenjör.
Källor
Vad är skillnaden mellan en brandfördröjande lösning och en som har verifierad EI-klass?
En brandfördröjande lösning kan bromsa brandförloppet, men är inte verifierad mot gällande EI-krav.
En EI-klassad lösning är provad enligt EN 1366-4:2021 (för linjära avskiljande detaljer) och klassificerad enligt EN 13501-2, vilket säkerställer både täthet (E) och isolering (I) under angiven tid.
EN 1364-6:2025 används för provning av cavity barriers i ventilerade luftspalter (inkl. open-state). Den verifierar inte EI-funktion från brandstart. När EI krävs ska lösningen vara provad enligt EN 1366-4:2021 och klassificerad enligt EN 13501-2.
Källor
Vad är skillnaden mellan ett brandskydd med EI-klass och en lösning som bara är testad i SP FIRE 105?
EI-klass enligt EN 13501-2 visar att produkten uppfyller täthet (E) och isolering (I) under en viss tid, baserat på standardiserad provning.
SP FIRE 105 är en fullskaleprovning av fasader, som visar systemets beteende vid utvändig brandpåverkan.
Ett godkänt SP FIRE 105-prov säger inget om EI-klass i luftspalten.
Källor
Vilken forskning finns om brandspridning i ventilerade fasader?
Brandforsk har sammanställt internationella studier i rapporten Fire Safety of Facades.
Den visar att brand kan sprida sig snabbt i ventilerade hålrum och att korrekt placerade brandstopp är avgörande för att begränsa spridningen.
Källor:
Finns det lärdomar från verkliga bränder i takfot och/eller fasad?
MSB:s olycksutredningar visar återkommande att brister i brandstopp i takfot och i ventilerade fasader kan ge snabb vertikal brandspridning.
Flera utredningar pekar på att korrekt sektionering och fungerande brandstopp i luftspalter hade kunnat begränsa förloppet.
Källor:
Vad innebär reaktionstiden (sekunder vs minuter)?
En lösning provad enligt EN 1366-4:2021 stänger spalten direkt, ofta inom sekunder.
Äldre typer av brandskydd, som takfotsband, svällband eller brandband, kan däremot stå öppna i flera minuter innan spalten stängs.
På grund av den så kallade skorstenseffekten kan en brand i en ventilerad luftspalt accelerera uppåt i mycket hög hastighet – upp till 8 meter per minut enligt forskning.
Därför är reaktionstid en avgörande parameter för brandskyddets verkliga funktion.
Två lösningar med samma EI 30 kan alltså ge helt olika skydd i praktiken, där EI-klassade produkter enligt EN 1366-4:2021 ger skydd från första sekunden, medan takfotsband och liknande open-state-lösningar med lägre prestanda fördröjer tätningen.
Källor
Påverkas svällande brandskydd i luftspalter av fukt och fördröjd aktivering?
Ja.
Forskning från Lunds universitet visar att svällande brandstopp i fasadsystem, t.ex. takfotsband eller svällband, kan få kraftigt fördröjd aktivering när de är fuktmättade.
I tester tog det upp till 15 minuter längre tid innan brandstoppet expanderade och stängde luftspalten jämfört med torrt material.
Det innebär en ökad risk för brandspridning innan skyddet börjar verka.
Slutsatsen är att valet av brandskydd i takfot och ventilerad fasad måste ta hänsyn både till hur snabbt lösningen aktiveras och hur den påverkas av fukt över tid.
Källa:
Ger takfotsband eller svällband brandklass EI 30?
Nej, inte i sig.
Takfotsband, svällband, brandband och likande brandsvällande produkter har ingen egen brandklassning enligt EN 13501-2 och kan därför inte beskrivas som ”EI 30”.
De fungerar genom att expandera vid hög temperatur och täta luftspalten, vilket ger ett visst skydd men endast i form av en brandfördröjande effekt.
För att en konstruktion ska uppnå en verifierad EI-klass (t.ex. EI 30 eller EI 60) krävs att hela systemet, inklusive eventuella svällande material, har provats och klassificerats enligt gällande standard, t.ex. EN 1366-4:2021.
Kort sagt: takfotsband och olika svällband kan bidra till att begränsa brandspridning, men de är inte tillräckliga som enda lösning när EI-krav gäller i takfot eller fasad.
Källor
Ger insektsnät brandskydd?
Nej.
Ett vanligt insektsnät, oavsett om det är av plast eller metall, är inte ett brandskydd och har ingen brandklassning enligt EN 13501-2.
Ett metallnät kan i viss mån bromsa sticklågor, men det är inte tillräckligt för att uppfylla krav på EI-klass.
Plastnät smälter redan vid 100 – 200 °C och kan till och med bidra till brandspridning.
För att en luftspalt i takfot eller fasad ska uppnå brandklass (t.ex. EI 30) krävs alltid en lösning som har provats och klassificerats som helhet enligt gällande standard, t.ex. EN 1366-4:2021.
Källor
Vad gäller för träfasader respektive obrännbara fasader?
Kraven på EI-klassning i luftspalten styrs av brandcellsindelning och byggnadens klass, inte av fasadmaterialet i sig. Däremot kan träfasader medföra högre spridningsrisk i luftspalten, vilket i praktiken gör det ännu viktigare med fungerande brandstopp.
För obrännbara fasader kan kravet vara detsamma, men spridningsrisken är generellt lägre.
Källor
Hur avgör man att en produkt verkligen är rätt provad och klassad för luftspalt i takfot eller fasad?
Genom att alltid begära in produktens klassningsrapport. Den ska vara utfärdad av ett ackrediterat provnings- eller certifieringsorgan (t.ex. RISE eller Kiwa) och innehålla:
Provningsstandard – för luftspalter är det EN 1366-4:2021 som gäller för EI-klassning.
Byggdel/applikation – rapporten ska tydligt ange om provningen avser takfot, fasad eller båda.
Spalthöjd – samt eventuella begränsningar för användningen.
EI-klass – exempelvis EI 30 eller EI 60.
Koppling till EN 13501-2 – detta är den europeiska klassningsstandarden som anger själva EI-prestandan.
Viktigt för fasader:
Provning enligt EN 1364-6 (ventilerade fasader) eller SP FIRE 105 visar fasadens brandegenskaper men ger inte i sig någon EI-klass för luftspalten.
För EI-krav i fasadens luftspalt krävs alltid provning enligt EN 1366-4 och klassificering enligt EN 13501-2.
Därför ska man aldrig nöja sig med vaga hänvisningar som ”godkänt fasadtest” eller ”motsvarande EI 30”. Utan en tydlig klassningsrapport enligt ovan riskerar man att projektera in en lösning som saknar verifierad brandprestanda i luftspalten.
Källor
Hur vet man att en produkt verkligen uppfyller EI-krav?
Genom att kontrollera att det finns en giltig klassningsrapport enligt EN 13501-2, baserad på provning enligt rätt standard – till exempel EN 1366-4:2021 för takfot och andra linjära tätningar.
Rapporten ska vara utfärdad av ett ackrediterat provnings- eller certifieringsorgan (t.ex. RISE, Kiwa, DBI m.fl.). I rapporten ska det tydligt framgå:
vilken konstruktion som har provats
vilken EI-klass den uppnår
under vilka förutsättningar produkten får användas
Utan en sådan rapport finns ingen verifierad EI-klass, oavsett påståenden i marknadsföring.
Tillverkare av äldre generationens brandskyddslösningar, som takfotsband och svällband, använder ibland uttryck som ”brandmotstånd 30 minuter”, ”ekvivalent med EI 30” eller ”motsvarande EI 30”. Dessa begrepp godtas inte – de saknar formell innebörd och innebär att lösningen inte är verifierad enligt gällande standard. Produkter av den här typen provas enligt EN 1364-6 och är utformade för att bromsa brandens spridning, inte för att ge brandtäthet och isolering från brandens start.
Källor
Hur verifieras att en brandskyddslösning sluter luftspalten tillräckligt snabbt vid brand?
Detta verifieras genom provning enligt EN 1366-4:2021 i kombination med klassificering enligt EN 13501-2.
Testet mäter hur snabbt och tillförlitligt lösningen stänger luftspalten under brandpåverkan så att kraven på integritet (E) och isolering (I) uppfylls från brandstart.
Äldre brandskydd, som takfotsband och brandband, kan inte provas enligt EN 1366-4:2021 eftersom standarden kräver att luftspalten är helt tät från den första brandsekunden.
Dessa produkter är i normalläget öppna och aktiveras först vid hög temperatur, vilket innebär en fördröjd funktion som inte uppfyller EI-kravets grundprincip.
För brandskydd med denna typ av fördröjd aktivering är reaktionstiden särskilt viktig att beakta, eftersom den kan påverkas av temperatur, fukt och spalthöjd.
Källor
Gäller EI-klassningen från luftspaltens båda sidor?
Nej.
EI gäller bara för den angreppssida som anges i klassningsrapporten.
Behövs skydd från båda sidor ska det stå i rapporten eller styrkas med två klassningar. Annars krävs analytisk dimensionering i förväg. Montage och orientering ska följa rapporten.
Källor
- SS-EN 13501-2:2023 (SIS) – Klassificeringsprinciper
- SS-EN 1366-4:2021 (SIS) – Provning med angiven angreppssida
- Boverket – Brandtekniska klasser
För dig som arbetar med projektering eller föreskriver brandskydd i luftspalter finns också vår handledning för föreskrivare, där vi till exempel går igenom hur EI 30 ska formuleras korrekt.
Vilka begrepp och förkortningar behöver jag känna till?
- Luftspalt – Ventilerat hålrum i takfot eller bakom fasadbeklädnad. Får inte bli kanal för brandspridning.
Takfot – Anslutning vägg-tak/vind där luftspalten ofta mynnar.
Cavity barrier (brandstopp) – Insats som bryter luftspalten och begränsar brandspridning i hålrummet.
E / I / EI – E: integritet (täthet). I: isolering (temperatur). EI: E och I under en viss tid (t.ex. EI 30). Källa: Boverket – Brandtekniska klasser
Euroklass (A1–F) – Reaktion vid brand för material/produkter (A1 högst).
EN 13501-2 – Klassificering av brandmotstånd (EI-klasser). Källa: SIS – SS-EN 13501-2:2023
EN 1366-4:2021 – Provning för EI-klassning av linjära avskiljande detaljer. Källa: SIS – SS-EN 1366-4:2021
EN 1364-6:2025 – Provning av brandstopp i ventilerad fasadspalt (cavity barriers). Ger inte EI-klass. Källa: SIS – SS-EN 1364-6:2025
SP FIRE 105 – Fullskaligt systemprov av fasader; visar systemets beteende men ersätter inte EI-krav. Källa: RISE – SP FIRE 105
BBR – Boverkets byggregler.
PBL / PBF – Plan- och bygglagen / Plan- och byggförordningen.
Vk / Br – Verksamhetsklass / Byggnadsklass (styr kravnivåer, t.ex. EI-tider).
AD (analytisk dimensionering) – Beräkning/analys som visar likvärdig säkerhet vid avsteg. Källa: Boverket – Analytisk dimensionering
KA (kontrollansvarig) – Säkerställer att kontrollplanen följs och signerar hållpunkter. Källa: Boverket – Kontrollplan (PBL)
SBA – Systematiskt brandskyddsarbete i drift (kontroller/underhåll). Källa: MSB – SBA
Klassningsrapport – Dokument som anger uppnådd EI-klass och exakt omfattning (spaltbredd, underlag, angreppssida/orientering, montering).
Angreppssida – Den sida som exponeras i prov/klassning. EI gäller inte automatiskt från båda sidor.
RISE / Kiwa / DBI – Exempel på ackrediterade provnings- och certifieringsorgan. Källa: Swedac – Ackrediterade organ
Fakta & ansvar
Författare: Peter Ekström, Teknisk rådgivare
Senast uppdaterad: 25 november 2025
Har du en fråga som inte besvaras här – eller behöver du hjälp med att välja rätt brandskyddslösning?
Du är alltid välkommen att kontakta oss på Flameguard Brandskydd för vägledning i just ditt projekt.
Peter Ekström
Teknisk rådgivare, Flameguard Brandskydd
peter.ekstrom@flameguard.com | ☎ 020-12 12 21
Flameguard – typgodkända brandskydd för luftspalter
Flameguard utvecklar och levererar svenskt typgodkända brandskyddslösningar för både takfot och ventilerad fasad (EI 30 – EI 120).