De största brandriskerna finns ofta i byggnader som redan står färdiga
Den 1 juli löper övergångsperioden ut för Boverkets nya byggregler. För många aktörer i byggsektorn innebär det inte nödvändigtvis fler krav – men ett större behov av att kunna motivera, verifiera och dokumentera de lösningar som väljs i ett projekt.
Samtidigt sker en stor del av dagens byggande inte i nyproduktion. Fasader renoveras, tak byts, energieffektiviseringar genomförs och äldre byggnader anpassas för nya behov. Det innebär att allt fler projekt handlar om att förvalta, förbättra och förlänga livslängden på byggnader som redan finns.
När brandskyddet riskerar att hamna i skymundan
När fokus ligger på energi, underhåll och hållbarhet finns dock en risk att en annan viktig fråga hamnar i skymundan – hur byggnaden faktiskt begränsar brandspridning om en brand skulle uppstå.
Många av de byggnader som idag renoveras uppfördes under en tid då både kunskapen, regelverken och de tekniska lösningarna såg annorlunda ut. Det gäller inte minst flerbostadshus, radhusområden och andra byggnader med ventilerad takfot och ventilerad fasad, samt större sammanhängande vindsutrymmen.
I många fall handlar det om byggnader som uppfördes för flera decennier sedan och som fortfarande fungerar väl. Men när tak, fasader eller vindskonstruktioner nu renoveras uppstår samtidigt en möjlighet att se över delar av byggnaden som annars sällan inspekteras.
Flera uppmärksammade radhus- och bostadsbränder under senare år har visat hur en brand som initialt varit begränsad till en mindre del av en byggnad kan spridas vidare via luftspalter, vindsutrymmen och andra dolda konstruktionsutrymmen. Det är ofta först när brandspridningen når dessa delar av byggnaden som konsekvenserna blir riktigt omfattande.
Samtidigt förändras riskbilden i många byggnader genom nya användningsmönster, ökad elektrifiering och fler batteridrivna produkter. Det gör byggnadens förmåga att begränsa brandspridning minst lika viktig idag som när byggnaden en gång uppfördes.
– Det som avgör hur omfattande en brand blir är ofta inte var branden startar, utan hur väl byggnaden begränsar möjligheterna för branden att spridas vidare. I dolda konstruktionsutrymmen som ventilerade luftspalter i takfot och fasad samt i större sammanhängande vindsutrymmen, exempelvis på radhusvindar, kan byggnadens utformning vara avgörande för hur branden utvecklas vidare, säger Tobias Chevalier, VD på Flameguard.
Renovering ger möjlighet att göra mer än att bara underhålla byggnaden
När en fasad eller ett tak ändå ska bytas öppnas ofta delar av konstruktionen upp. Det skapar ett naturligt tillfälle att se över byggnadens brandskydd i områden som annars är svåra att komma åt.
I många äldre byggnader saknas dokumentation över hur brandskyddet i dessa delar är utformat. I andra fall finns lösningar som projekterades utifrån den kunskap och de förutsättningar som gällde när byggnaden uppfördes.
Samtidigt har möjligheterna att verifiera och dokumentera brandskydd i ventilerade luftspalter utvecklats under senare år, vilket ger dagens projekt bättre förutsättningar att fatta väl underbyggda beslut.
Frågan har också fått ökad uppmärksamhet i byggsektorn. Under senare år har flera branschinitiativ samlat byggherrar, träbyggnadsföretag, brandkonsulter och forskningsaktörer kring hur byggnader kan utformas för att bättre begränsa brandspridning och minska konsekvenserna av en brand. Ett återkommande tema är vikten av robust brandskydd, särskilt i dolda konstruktionsutrymmen där brandspridning annars kan få stora konsekvenser.
För fastighetsägare, bostadsrättsföreningar, entreprenörer och projektörer innebär det en möjlighet att göra mer än att bara genomföra den planerade renoveringen. När konstruktionen ändå öppnas upp går det också att skapa bättre förutsättningar för att begränsa framtida brandspridning.
Erfarenheter från verkliga renoveringsprojekt
Under många år har Flameguard arbetat tillsammans med allmännyttiga bostadsbolag, kommuner, fastighetsägare och entreprenörer runt om i landet. Frågorna har ofta varit desamma: Hur förbättras brandskyddet i byggnader där människor redan bor? Hur genomförs åtgärderna utan omfattande rivning? Hur skapas en lösning som både uppfyller brandkraven, fungerar i den befintliga byggnaden och samtidigt är ekonomiskt försvarbar?
För Flameguard är detta inte nya frågeställningar. Under 2010-talet arbetade Tobias Chevalier, VD på Flameguard och brandtätare i andra generation, med omfattande renoveringsprojekt i bland annat västra Stockholm och Solna. Projekten omfattade stora flerbostadsområden där brandskyddet behövde förbättras samtidigt som byggnaderna var i drift och de boende bodde kvar.
Utmaningarna återkom gång på gång. Stora sammanhängande vindsutrymmen utan tillräcklig sektionering, särskilt i radhusområden och flerbostadshus. Ventilerade takfotskonstruktioner. Fasadlösningar med luftspalter. Balkonger, loftgångar och andra dolda konstruktionsutrymmen där en brand riskerade att spridas vidare mellan olika delar av byggnaden.
I dessa projekt blev det tydligt att den största utmaningen sällan var att förstå den brandtekniska funktionen. Utmaningen var att hitta lösningar som faktiskt gick att installera i befintliga byggnader där taket redan låg på plats, konstruktionerna var svåråtkomliga och där omfattande rivning skulle få stora konsekvenser för både projektets ekonomi och de boende.
När byggnaden redan står färdig blir monteringen en del av lösningen
I många renoveringsprojekt är den största utmaningen inte att identifiera behovet av brandskydd utan att hitta en lösning som fungerar i den aktuella byggnaden.
Taket ligger redan på plats. De boende bor kvar. Konstruktionen är ofta svåråtkomlig. Samtidigt behöver åtgärderna vara ekonomiskt försvarbara och kunna genomföras utan onödigt stora ingrepp.
För fastighetsägare handlar valet därför sällan enbart om den brandtekniska funktionen. Minst lika viktigt är hur lösningen påverkar projektets totala byggekonomi. Omfattande rivning, återställning, längre byggtider och störningar för de boende kan i många fall få större ekonomisk påverkan än själva brandskyddsåtgärden.
Därför bör valet av brandskydd utgå från byggnadens förutsättningar, projektets mål, projektets totala ekonomi och de verifieringskrav som gäller för den aktuella tillämpningen – inte från en enskild produkt eller metod.
Därför utvecklades INCA WFS net®
Många av de erfarenheter som Flameguard samlat genom åren har varit vägledande i utvecklingen av brandnätet INCA WFS net®.
Lösningen utvecklades med renoveringsprojekt i åtanke efter återkommande dialoger med allmännyttiga bostadsbolag, kommuner, fastighetsägare och entreprenörer som sökte brandskyddslösningar för befintliga byggnader. Målet var att skapa ett brandskydd som inte bara uppfyller brandtekniska krav utan också fungerar i verkliga byggnader där takkonstruktionen redan ligger på plats och där projektets byggekonomi är en viktig del av beslutsunderlaget.
Idag har Flameguard medverkat i över 5 000 byggprojekt där brandskyddet i takfot, fasad, vindsutrymmen, balkonger, loftgångar och andra dolda konstruktionsdelar har förbättrats.
INCA WFS net® är verifierad mot både EN 1366-4:2021 och EN 1364-6:2025 och används idag i projekt där fastighetsägare, projektörer och entreprenörer behöver väga samman brandskydd, dokumentation, montage och byggnadens förutsättningar.
Erfarenheterna från dessa projekt har också visat att brandskydd sällan handlar om en enskild produkt. Det handlar om att förstå byggnadens förutsättningar, identifiera relevanta risker och välja lösningar som fungerar både brandtekniskt, praktiskt och ekonomiskt i den aktuella byggnaden.
Det är också därför frågor om verifiering, dokumentation och väl underbyggda beslut blivit allt viktigare i takt med att regelverken utvecklats och kraven på spårbarhet ökat.
Nya byggregler ökar kraven på väl underbyggda beslut
När övergångsperioden för Boverkets nya byggregler löper ut den 1 juli blir det ännu viktigare att kunna visa hur valda lösningar uppfyller byggnadens krav på brandsäkerhet.
Det handlar inte bara om vilka produkter som väljs, utan om varför de väljs och hur den färdiga lösningen kan motiveras utifrån byggnadens förutsättningar.
I takt med att kraven på spårbarhet och dokumentation ökar blir även digitala arbetssätt för egenkontroll, verifiering och dokumentation ett allt viktigare stöd genom byggprocessen.
– Många projekt efterfrågar egentligen inte fler produkter. Det de efterfrågar är tydligare beslutsunderlag. Vilka krav gäller? Hur verifieras lösningen? Hur dokumenteras den på rätt sätt? Samtidigt är kostnadsmedvetenheten hög i hela byggsektorn. Därför blir det allt viktigare att hitta lösningar som uppfyller brandkraven, fungerar i verkliga projekt och samtidigt bidrar till en god byggekonomi, säger Tobias Chevalier.
Rätt beslut börjar tidigt i projektet
I byggprojekt fattas de viktigaste besluten kring brandskydd långt innan den färdiga lösningen monteras. Val som görs under projekteringen påverkar inte bara brandsäkerheten utan också byggbarhet, ekonomi, dokumentation och framtida förvaltning.
Därför blir tillgången till rätt kunskap tidigt i projektet allt viktigare.
Utmaningen är sällan att hitta fler produkter. Utmaningen är att veta vilken lösning som är rätt för den aktuella byggnaden.
Det ska vara lätt att göra rätt.
Målet är att göra det enklare att välja rätt lösning, att dokumentera rätt från början och att skapa byggnader som bättre begränsar brandspridning när det oväntade inträffar.
För i många fall finns de största brandriskerna inte i byggnader som ska byggas – utan i byggnader som redan står färdiga. Och när konstruktionen ändå öppnas upp för renovering finns en möjlighet att göra mer än att förnya byggnaden. Det finns också en möjlighet att göra den säkrare.
Kontakta oss för teknisk rådgivning om du vill diskutera brandskydd i takfot, fasad, vindsutrymmen eller andra dolda konstruktionsutrymmen.
