Passivt brandskydd i luftspalter – krav, standarder och lösningar

Luftspalten – nödvändig men riskfylld

Luftspalter i fasader och takfot är nödvändiga för byggnadens funktion, men innebär samtidigt en kritisk brandrisk. När spalten utsätts för brand uppstår en skorstenseffekt som snabbt transporterar heta brandgaser uppåt. Då kan branden ta sig förbi brandcellsgränser och spridas till vind eller fasad – innan brandskyddet i konstruktionen hunnit stänga luftspalten och stoppa risken för vidare spridning.

För en mer övergripande genomgång av risker, EI-krav och provningsstandarder för luftspalter, se vår guide till brandskydd i luftspalter.

Exempel från insatser:

På bara några minuter kan elden spridas från en begränsad brandhärd till hela vinden eller vidare längs fasaden. Det är därför Boverkets byggregler och AMA ställer särskilda krav på brandskydd i just takfot och ventilerade fasader.

Kraven i Boverkets byggregler (BBR)

Enligt Boverkets byggregler (BBR 29/30) gäller att brandspridning ska begränsas både inuti och på utsidan av byggnader. Tre huvudpunkter är särskilt viktiga för luftspalter:

  • Avskiljning mellan brandceller ska upprätthållas även via fasader och takfot.

  • Brandspridning i dolda utrymmen som luftspalter och vindar ska begränsas.

  • Brandspridning på utsidan ska försvåras.

I praktiken innebär det:

  • Takfoten vid brandcellsgräns ska utföras i minst EI 30. I många byggnader kan det dessutom krävas högre skydd, till exempel EI 60 eller EI 120, beroende på byggnadens klass och användning.

  • Ventilerade fasader ska ha brandstopp vid varje bjälklagsnivå samt vid brandcellsgränser.

  • Br1-byggnader (flerbostadshus och höga hus) ska ha fasader i obrännbart material (A2-s1,d0) eller verifieras genom SP Fire 105.

Läs mer hos Boverket: Skydd mot brandspridning via fasader

AMA – från regel till handling

Det är i AMA Hus som BBR:s funktionskrav blir föreskrivbara. Här hittar projekterande konsulter och entreprenörer de texter som styr upphandling och utförande.

Exempel:

  • Brandtätningar och fogar.

  • Brandavskiljning i takfot och ventilerade fasader.

Genom att ange EI-klass och relevant provningsstandard (EN 1366-4:2021 eller EN 1364-6:2025) i AMA-texten säkerställs att rätt lösning faktiskt föreskrivs, och att den går att följa upp i produktion. För att säkerställa rätt funktion i verkliga projekt är det också viktigt att lösningen är typgodkänd enligt svensk praxis, så att föreskrivare och entreprenörer kan verifiera prestandan.

Läs mer om AMA Hus hos Svensk Byggtjänst

Äldre versioner av standarder – viktigt att kontrollera

Om en produkt är provad mot en äldre version av en standard, till exempel EN 1366-4:2006, baseras klassificeringsintyget på de provningsförutsättningar som gällde då. Intyget är inte ogiltigt, men det speglar inte alltid de krav och metoder som gäller i dag.

När en ny version publiceras ersätter den den gamla. När BBR eller AMA hänvisar till en standard avses alltid den senaste gällande utgåvan.

För föreskrivare och inköpare är det därför viktigt att alltid kontrollera vilken version som ligger bakom ett intyg, så att man kan vara säker på att lösningen verkligen uppfyller dagens krav.

Europeiska standarder för provning och klassning

För att kunna jämföra och verifiera brandskydd används harmoniserade standarder inom EU. De anger både hur provningen ska utföras och hur resultatet ska redovisas. På så sätt betyder ett EI-värde samma sak oavsett var i Europa produkten är testad.

De mest relevanta standarderna för brandskydd i luftspalter och fasader är:

  • EN 13501-2 – Klassificering av brandmotstånd (E = integritet, I = isolering).

  • EN 1366-4:2021 – Provning av linjära tätningar.

  • EN 1364-6:2025 – Ventilerade brandstopp (open-state cavity barriers).

  • SP Fire 105 – Svenskt fullskaletest för fasader, särskilt för Br1-byggnader.

RISE om europeisk brandklassificering

När det gäller brandskydd i luftspalter används i dag framför allt två av dessa standarder: EN 1366-4:2021 och EN 1364-6:2025. Båda kan resultera i att en produkt märks med samma EI-klass, till exempel EI 30 – men själva provningen går till på helt olika sätt. Det är därför viktigt att förstå skillnaden, eftersom den avgör när skyddet faktiskt börjar verka i en verklig brand.

EN 1366-4:2021 – linjära tätningar

Här testas brandskydd för fogar och springor, men standarden används också för vissa lösningar i luftspalter. Vid brand stänger de här produkterna spalten nästan omedelbart – i praktiken från den första sekunden.

En produkt med märkningen EI 30 enligt EN 1366-4:2021 ger alltså 30 minuters skydd från brandens start. Det finns inget tidsfönster där spalten står öppen.

EN 1364-6:2025 – ventilerade brandstopp (open-state cavity barriers)

Här testas brandskydd som svällband, takfotsband och ventilerade brandstopp. Vid provstart är luftspalten öppen, precis som i normal drift. Vid brand reagerar materialet genom att svälla och täppa igen spalten. Den processen tar tid, ofta flera minuter, innan luftspalten är helt stängd.

En produkt med märkningen EI 30 enligt EN 1364-6:2025 ger därför inte 30 minuters skydd från brandens första sekund. Den klarar 30 minuter först efter att den har stängt luftspalten Under de första minuterna, när risken för brandspridning är som störst, är spalten fortfarande öppen och kan fungera som en snabb brandkanal.

Slutsats
Både EN 1366-4:2021 och EN 1364-6:2025 kan ge produkter märkta med samma EI-klass, men skillnaden ligger i när skyddet faktiskt börjar verka. EN 1366-4:2021 innebär skydd från första brandsekunden, medan EN 1364-6:2025 blir fullt verksamt först efter flera minuter. Därför används i dag typgodkända lösningar som är testade och klassificerade för olika skyddsnivåer, från EI 30 upp till EI 120, för att möta både BBR:s krav och projektspecifika behov.

Det betyder att två produkter med samma EI-märkning kan ge helt olika förutsättningar i en verklig brand – särskilt i byggnadsdelar som vindar, fasader och takfot, där varje minut är avgörande.

Ett dokumenterat och typgodkänt brandstopp för luftspalter i takfot och ventilerad fasad är Brandnätet INCA WFS net®. Det är provat enligt EN 1366-4:2021 och stänger spalten snabbt i brandens tidiga skede. Läs mer i vår fördjupande artikel.

Räddningstjänstens erfarenheter

Insatsrapporter visar att luftspalter i takfot och vindar ofta blir avgörande för brandens spridning. När elden tar sig in här kan det gå mycket snabbt och skadorna blir omfattande.

Exempel:

Dessa fall visar tydligt att takfot och vind är kritiska punkter. Utan brandskydd kan en liten brand snabbt bli en totalskada.

Forskning och teknisk kunskap

Utöver byggregler och standarder finns en omfattande kunskapsbas från forskningsmiljöer och branschorganisationer. Dessa ger stöd för hur brandskydd i luftspalter bör utformas i praktiken, och visar vilka risker som är mest kritiska i verkliga byggnader.

  • Brandforsk: bränder i dolda utrymmen sprider sig snabbt och är svåra att släcka.

  • Svenskt Trä (TräGuiden): betonar vikten av sektionering av vindar och brandskydd av takfötter i trähus.

  • RISE: utför provningar och typgodkännanden enligt EN-standarder och SP Fire 105.

MSB – Forskning om brandsäkerhet / Brandforsk
Svenskt Trä – Forskning om trä och brand

Slutsats – så bygger vi säkra luftspalter

Passivt brandskydd i luftspalter är en avgörande del av helheten i brandskyddet. Det handlar om att kombinera fuktsäkerhet och ventilation med lösningar som stoppar brandens spridning redan i startskedet. När regler, provning och erfarenheter vägs samman blir bilden tydlig:

  • Luftspalten är avgörande för fuktskydd, men får inte bli en brandkanal

  • BBR kräver minst EI 30 i takfot och brandstopp i fasader, i många fall EI 60 eller högre

  • AMA gör kraven föreskrivbara

  • EN-standarder och SP Fire 105 ger verifierbar prestanda

  • Räddningstjänstens insatsrapporter och forskningen visar gång på gång hur snabbt bränder sprids när luftspalter saknar fungerande brandskydd.

Med typgodkända lösningar kan man enkelt säkerställa att luftspalter inte blir en väg för brandspridning, utan en del av ett robust brandskydd.

Vill du läsa mer?

Har du en fråga som inte besvaras här – eller behöver du hjälp med att välja rätt brandskyddslösning?

Du är alltid välkommen att kontakta oss på Flameguard Brandskydd för vägledning i just ditt projekt.

Peter profilbild

 Peter Ekström
 Teknisk rådgivare, Flameguard Brandskydd
 peter.ekstrom@flameguard.com | ☎ 020-12 12 21

Fakta & ansvar

Författare: Brandteknisk rådgivare – byggnadstekniskt brandskydd Publicerad:

Denna artikel är en del av Flameguards kunskapsbank för byggnadstekniskt brandskydd och har tagits fram för att ge en saklig, tekniskt korrekt och praktiskt användbar översikt av ämnet.

Innehållet baseras på gällande byggregler, tillämpliga standarder och etablerad brandteknisk praxis vid tidpunkten för publicering. Regler,  standarder och tolkningar kan förändras över tid och variera beroende på byggnadstyp, projekteringsförutsättningar och lokala krav.

Informationen ersätter inte projektspecifik dimensionering, formell granskning eller sakkunnigbedömning. Varje byggprojekt ska alltid verifieras och godkännas av ansvarig projektör, brandkonsult eller annan behörig sakkunnig enligt gällande regelverk. Flameguard ansvarar inte för hur informationen tillämpas i enskilda projekt.